Predikningar

Predikan 24 söndagen under året 2022

Omvändelsens hemliga drivkraft. Vi har hört ett helt kapitel i Nya testamentet. Lukas femtonde kapitel med några av Jesu mest kända lik­nel­ser. De är så kända att det är lätt att redan tro sig veta vad de handlar om. Vi får höra att det handlar om omvändelse. Men vad är omvändelse och vad är dess drivkraft? De flesta tänker moraliskt. Att skärpa sig, att äntligen uppfyl­la sina fö­resatser. I hopp om att det äntligen skall bli tyst på det molan­de samvetet och käns­lan av att inte du­ga.

Kortpredikan 10 september 2022

Aposteln varnar för avgudadyrkan. Sådant kan tyckas harmlöst eftersom vi ändå inte tror på avgudar. Men den är inte ofar­­lig och ny­hed­nisk vidskepelse växer bra i en sekulär kul­tur. Avguderi kan jämföras med onda tankar i hjärtat. Onda och goda tan­kar är som eld och vatten. Ger man plats för det ena slaget dör det andra. Onda tankar driver ut de goda. Goda tankar driver ut de onda. Avgu­da­dyrkan för­lorar sin kraft av den sanna gudsdyrkan.

Kortpredikan 8 september 2022, Jungfru Marias födelse

Vi är alla utvalda. Kära bröder och systrar! Det är viktigt att förstå vår utvaldhet på det rätta och ödmjuka sättet. Inte så att vi skulle ha särskilda förtjänster inför Gud som gjort Gud benägen att välja oss till sitt himmelska rike. Har vi förtjänster så har de kommit till efter det att Gud kallade oss och vi svarade med vår tro och med det förnuft som getts oss genom skapelseakten.

Kortpredikan 8 september 2022, Jungfru Marias födelse

Gud utvalde en mor för att bli människa och rädda oss.  I henne skapade han ett tempel för sig själv. Kyrkan kan inte glömma Marias födelsedag. Det vore ju att glöm­ma vår mors dag. Den svenska al­manackan har bevarat ett av hennes namn för denna dag, Alma (den milda). Men det tog tid att ”förstå”. Först långt senare, år 1854, var tiden mogen för att teologiskt klargöra hen­nes ”ut­korelse och fullkomli­ga renhet”, den 8 december, nio månader före dagens fest.

Kortpredikan 7 september 2022

Paulus talar om att leva ”i världen som om vi inte levde av den”. Hans ord doftar frihet. Ett oberoende av de makter som styr den här världen och lätt får makt också över de troen­de. Samma frihet hör vi i Charles de Fou­caulds bön: ”Vad som än hän­­der, tackar jag dig”. Ignatius av Loyola talar om ”indifferens” (indifferentia), en frihet som inte är lik­giltighet, men ett oberoende av de yttre villkoren, parat med beredskap att göra Guds vilja ”vad som än händer.”

Kortpredikan 6 september 2022

Paulus förväntar sig mycket av de kristna, men han har tunga skäl. De har ”hel­­gats och gjorts rätt­färdiga genom herren Jesu Kristi namn och genom Guds Ande”. Men i Korinth har man dragit sina vardagliga tvis­ter inför världslig domstol. ”Ni bor­de skämmas!” säger en upprörd apostel. Är det inte vad som sker när kyr­kan tvingas ta hjälp av utomstående expertis för att reda ut över­greppsskan­dalerna? Det sker i den kyrka som en gång lär­de världen både den naturliga och den gudomliga lagen.

Predikan 23 söndagen under året 2022

Den kärva vägen till frihet och glädje. Det pågår valrörelse och de politiska partierna lägger ner stor mö­da och enorma penning­summor för att göra sitt budskap att­rak­tivt och loc­kande. ’Ge oss din röst, så får du mer i plånboken, ditt liv blir tryg­gare, förmånligare och bättre.’ Jesus verkar helt oin­tresserad av sådan typ av påverkan, trots alla de gåvor han kunde dela ut. ”Stora skaror” följde honom på hans väg till Jerusalem. Men han talar in­te om vad det ger att följa honom, utan om vad det kostar. ”Ingen kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger”. Hur kun­de Je­sus med ett så­dant prog­ram få någon en­da lär­ju­nge?

Predikan 23 söndagen under året 2022

Vi har samlats för att möta Gud här idag. Men …det är egentligen Jesus som samlar oss. Han vill skänka oss det eviga livet i sitt levande Ord och genom sin frälsande närvaro i Eukaristin. Genom att följa Jesus liknar vi på något sätt folket som följde honom på den tiden. ”Stora skaror gick tillsammans med Jesus” – börjar dagens evangelium – ”och han vände sig om och sade till dem: Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge.” Hur skall man förstå dessa märkliga ord? Skall vi verkligen hata...

Predikan 23 söndagen under året 2022

Viljan att vara som andra är ingen kristen kallelse. Kära systrar och bröder i Kristus, Hur går bilden av Jesus som mild och vänlig ihop med det han säger i evangelierna? Som t ex idag, om att den som vill vara hans lärjunge måste ”hata” både sin familj och sitt liv? Det katolska svaret är att det går utmärkt. Inför det som är oordnat, uttryck för arvsyndens skada i oss, är Jesus obevekligt hård. Han vill ju besegra synden och utplåna dess makt över oss. Jesus hårdhet gäller alltså ”göra”-nivån i våra liv. Men inför det som är Guds avbild i oss – vår innersta, personliga kärna, vår enda hållbara identitet, aldrig påhittad eller ”känd” av oss utan given av Gud, vad vi än gör – är Jesus gränslöst förlåtande.

Kortpredikan 3 september 2022, S. Gregorius den store, påve och kyrkolärare

”Ni är de som har stannat kvar hos mig under mina prövningar”. Jesus säger det till sina apostlar. Hur menar han? De skulle ju svika honom. Ja, men de återvände och fick sina ögon öppnade. Gregorius ville inte bli påve. Som munk lärde han sig att dela sin Her­res ”prövningar”. Fol­ket i Rom visste att han ha­de gåvor också i världsliga ting, och han ställde sig till förfogande.