För några år sedan fick min pappa ett meddelande på sin dator om att den hade ett virus. Han följde meddelandets uppmaningar för att skydda sin dator och slog numret som blinkade på skärmen. Personen som svarade i telefonen uttryckte djup oro och ställde några frågor till min pappa för att få fjärråtkomst till den till synes sjuka datorn i ett knep för att hjälpa honom. Föga förvånande för de flesta läsare var mannen på andra sidan telefonlinjen en hackare som stal all min pappas personliga information.

Min pappa blev ett byte och utnyttjad. Efter att ha insett att det var en bluff ringde han polisen. De informerade min pappa om att detta bedrägeri, och andra liknande bedrägerier, ökar i frekvens, med äldre som de vanligaste offren. När pappa berättade om sin upplevelse för mig kunde jag bara tänka att jag borde ha gjort mer för att skydda honom. Som hans dotter var det min plikt att varna honom för hot som dessa. Det var min plikt att upprätthålla det fjärde budet genom att ta hand om honom.

År 2030 kommer hela babyboom-generationen att ha flyttat till äldre vuxenliv (65 år och äldre), vilket utgör 20.3 procent av USA:s befolkning. För dem i min generation vars föräldrar tillhör denna demografi har denna förändring enorma konsekvenser för våra liv.

Detta gäller särskilt för katoliker som försöker leva i lydnad med Herrens bud. Där det fjärde budet att hedra din far och mor tidigare uppmanade till vår lydnad och respekt, är vi som vuxna barn nu kallade att ta ansvar för dem. När vi går djupare in i vuxenlivet är vi kallade att ta hand om våra föräldrar så som de tog hand om oss. Katolska kyrkans katekes säger uttryckligen att vi måste ge våra föräldrar "materiellt och moraliskt stöd på ålderdomen och i tider av sjukdom, ensamhet eller nöd".

Min man och jag, tillsammans med många av våra vänner, är antingen redan i eller närmar oss snabbt smörgåsgenerationen: människor som tar hand om både barn och äldre vuxna. I katekesen står det: "Respekt för föräldrarna fyller hemmet med ljus och värme. Barnbarnen är de gamlas krona. Med all ödmjukhet och med tålamod, stöd varandra i kärlek." Under större delen av historien har mor- och farföräldrar, föräldrar och barn levt tillsammans i ett och samma hem. Platser som kan jämföras med vårdhem skulle ha reserverats för människor som inte hade någon som kunde ta hand om dem – de utblottade och eländiga.

Kvalificerade vårdhem och serviceboenden är moderna alternativ för generationsöverskridande boende som ger vård till en växande del av samhället. Dessa inrättningar kan vara de enda alternativen för familjer som inte kan ge sådan vård i hemmet, men de är ofta mycket dyra och inte det föredragna alternativet för de äldre själva. AARP uppskattar att 77 procent av personer över 55 år vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt .(AARP, tidigare American Association of Retired Persons, är en intresseorganisation i USA som fokuserar på frågor som berör personer över femtio år. Organisationen, som har sitt huvudkontor i Washington, D.C., säger att den hade mer än 38 miljoner medlemmar från och med 2018. Övers. anm.)

Generationsöverskridande hushåll är en vacker sak som inte bara ger näring åt de äldres själar utan också ger visdom och kärlek till de unga. Om det inte är ett alternativ att bjuda in våra föräldrar att bo hos oss kan vi ändå uttrycka vår fromhet genom att visa upp oss för våra äldre nära och kära på andra sätt. Vi kan följa med våra föräldrar på ett läkarbesök för att hjälpa till att ställa frågor och vägleda hälsobeslut. Vi kan välja att hjälpa till att betala för en hemvårdsassistent eller en städtjänst som kommer att lindra vissa uppgifter som blir betungande i hög ålder.

Vi kan uppmuntra dem att delta i gruppträningspass på det lokala gymmet – där de sannolikt får rabatt – så att de både kan röra på sig och träffa nya människor. Vi kan uppmuntra våra äldre släktingar att formellt uttrycka sina önskningar för sina liv och, i slutändan, dödsfall genom att utse en hälsofullmakt, göra arrangemang och bodelningsplanering. Vi kan skapa ett konto och betala för att de ska få skjuts till och från möten via program som ITN (Independence Transportation Network) eller GoGo Grandparent. I slutändan kan vi gå närmare våra föräldrar när deras liv börjar sakta ner.

Viktigast av allt är att vi kan föra Kristus till våra föräldrar genom att vara en källa till styrka under en tid av förändring och ofta enorm isolering. Vi kan be med och för våra äldre och påminna dem om att vi finns där för dem och tar hand om dem.

Skriften talar om för oss vad som väntar barn som hedrar din far och mor:

Den som ärar sin fader sonar sina synder, och den som förhärligar sin mor är lik den som samlar skatter. Den som ärar sin fader skall glädjas av sina egna barn, och när han ber, skall han bli bönhörd. (Syrak 3:3–5)

Att ta hand om de äldre är en utmaning, om inte en möjlighet att bli helgon. Våra äldre släktingar kan vägra vår hjälp eller bli något av en börda om vi redan har ont om tid och resurser. Det kan bli känslomässigt utmattande att gå in i denna fas av livet med våra släktingar, en fas som kan orsaka stor känslomässig ångest och förbittring.

Under det sista året av min fars liv var jag ofta frustrerad över att han inte lyssnade på mina råd eller följde några av mina förslag. Men under sina sista månader vände han sig till mig för att få hjälp när mitt intresse för hans liv utvecklades till en tillit till att jag skulle ta hand om honom när hans hälsa försämrades. Även om det var otroligt stressigt att kliva in i den här rollen samtidigt som jag tog hand om ett nyfött barn, var det en enorm välsignelse att få vandra med min far under den tiden. Jag är mycket tacksam till Gud för möjligheten att ha gjort det.

Katolska kyrkans katekes visar att de som håller det fjärde budet kommer att belönas:

... så att edra dagar bliva långa i det land som Herren, eder Gud, giver eder. Att respektera det här budet ger, förutom andliga frukter, timliga frukter av frid och välstånd. Omvänt orsakar underlåtenhet att följa den stor skada för samhällen och individer.

Att upprätthålla det fjärde budet, att hedra din far och mor, går längre än att skydda våra föräldrar och äldre familjemedlemmar från skada; Det innebär att man tar en aktiv roll i deras liv när de åldras genom att sörja för dem materiellt och andligt. Det handlar om att ta hand om de äldre i våra samhällen – den äldre mannen som bor ensam på gatan eller det äldre paret som deltar i den tidiga morgonmässan på söndagar. Som katoliker är vi kallade att göra mer än att leva fredligt i enskildhet.

Vi är kallade att vara bättre söner och döttrar till de äldre i vårt samhälle.

Margo White

Margo White är en hustru och mor som bor i Lehigh Valley i Pennsylvania. Hon älskar äldre och sjukvård, och inspirerad av Sankta Katarina av Sienas vård av de sjuka, arbetar hon som hälso- och sjukvårdschef för att hjälpa den äldre vuxna befolkningen att åldras på plats. Hon kan nås på margohwhite@gmail.com.

Till svenska, april 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.crisismagazine.com

Direktlänk till inlägget klicka här