Tron i höga Norden: Kyrkan på Island växer mitt uppe i Guds skapelse

7
min read

Tron i höga Norden: Kyrkan på Island växer mitt uppe i Guds skapelse

fre, 02/15/2019 - 20:56
0 comments

Biskop Dávid Tencer firar den heliga mässan i Kristus Konungens katedral i Reykjavik med fader Patrick Breen och diakonen Michael Frigge

Tron sprider sig och växer lika snabbt som den inhemska ekonomin. Det är fler unga än äldre i mässan

En mörk och bittert kylig kväll i Reykjavik nu i vinter samlades de trogna för bön och kvällsmässa i Kristus Konungens katolska katedral. Katedralen känns igen på långt håll på väster i Islands huvudstad. Katolska kyrkan på Island växer snabbt i takt med den starka ekonomin och det som var det mest slående tecknet under Alla Helgonsvigilien var att det satt många fler yngre i bänkraderna än äldre. Den nygotiska katedralen är ett annat kuriosum med sitt platta tak i stället för den klassiska spiran besökare väntar sig som ett uppåtstigande, triumferande tecken mot de nordiska himlavalven. När solen står som högst på sommaren går det ibland att se hur solljuset lyser upp den klippgrå katedralens yttre och sprider ett stilla ljus över kyrkfönstrens bildspråk.

Det är inte helgonstatyer och kyrklig konst som gör störst intryck i Kristus Konungen som upphöjts till mindre basilika år 2000, tio århundraden efter det att Island officiellt blivit ett kristet land. Det religiösa bildspråket får emellertid betraktaren att tänka till. Statyn av Islands skyddspatron, S:t Thorlak (1133-1193), på vänster sida är särskilt talande. När solljuset strömmar in genom kyrkfönstret högt ovanför altaret kan hela mittskeppet fyllas av ljus när deltagarna i den heliga mässan tar emot den heliga kommunionen. Många deltagare böjer knä vid högaltaret, andra tar emot den heliga hostian stående på tungan vid stationerna.

”Människor brukar ta emot på knä även om de kan göra det stående om de önskar”, förklarade fr Patrick Breen, som rektor vid katedralen och stiftets generalvikarie. Traditionerna går långt tillbaka i Katolska kyrkan på Island. ”Katolikerna på Island som är praktiserande är nog rätt så konservativa,” sa fader Breen. Det är den gregorianska sången som ibland hörs under söndagsmässorna i Kristus Konungen. Familjernas böneliv, den eukaristiska tillbedjan och många andra tecken på en levande kyrka syns överallt. Tecknen är också många på vilken sida Kyrkan på Island tagit i de mest grundläggande frågorna.

En 90-årig gammal kyrkklocka står och väntar på att få ringa ut på en gräskulle utanför katedralen några minuters promenad från stadskärnan där turister från hela världen trängs på gatorna. ”Det är livets klocka”, fick jag veta av biskop Tencer. ”Den ger ifrån sig ett helt fantastiskt ljud när man knackar på den och när folk samlas kring den i bön för det mänskliga livet i moderns liv som behöver bönens beskydd.”

”Besökarna kommer ibland under de tidiga morgontimmarna”, fortsatte biskopen, ”särskilt under det sköna sommarvädret och då händer det att jag får höra klockan som ringer. Det är så vackert.”  

Kyrkan för minoriteter

Den Katolska kyrkan på Island har en särställning i förhållande till den evangeliska, Isländska lutherska majoritetskyrkan i frågan om rätten till abort. Den nationella kyrkan invänder inte mot legaliserad abort som den Katolska kyrkan gör. Islänningarna i allmänhet är lutheraner, åtminstone nominellt. Den samhälleliga sjukvården tar fullt ansvar för legal abort på Island och skapade rubriker i hela världen när det stod klart att nästan 100 % av ofödda barn som testats med Downs syndrom aborterats enligt rapporterna. (Ett litet antal mödrar tackar nej till testet eller säger nej till abort om barnet har diagnosen Downs syndrom). För biskop Tencer är statistiken, och de som godtar den, orsak till stor sorg. ”Islands lutherska biskop har öppet försvarat aborterna”, säger han, och hänvisar till Agnes Sigurðardóttir. ”Det är mycket egendomligt och inte möjligt för oss som katoliker. Hur kan man vara kristen och för abort samtidigt?”  

Mässdeltagarna

Det fanns ett stort arbetskraftsbehov efter de stora ekonomiska framgångarna. Island öppnade sina vattenslussar och drog till sig tusentals invandrare från Östeuropa, Asien och andra ställen för att fylla underskotten i arbetskraft. ”Vi har medlemmar i Katolska kyrkan i dag som kommer från många länder och vi kan räkna uppåt 100 språk,” sa biskop Tencer. ”Det överlägset största antalet nykomlingar är polacker som nu utgör 4 % av befolkningen”, sa han. 

Island hämtade sig så småningom efter finanskrisen 2008 som slagit hårt mot uppsvinget och drivit önationens ekonomi i depression. Det var ett smärtsamt bakslag som tvingade ekonomin att söka landets ekonomiska själ i sina fantastiska snölandskap, vulkaner, gejserkaskader och mängder av geotermisk energi. Turismen, fiskenäringen och teknologin bidrog mest till återhämtningen. I dag står byggkranarna tätt i centrala Reykjavik där polska arbetslag bygger avantgardehotell och blandar cement till bländande kontorshöghus.  

Trons goda jordmån

Det katolska stiftet Reykjavik, som femtio år efter sitt inrättande omfattar sex församlingar på Island och 18 kyrkor runt om på denna märkliga ö i Nordatlanten, har aldrig till numerären varit så stort som nu.

Från Katolska stiftets i Reykjavik hemsida
Från Katolska stiftets i Reykjavik hemsida

 

Den starka tillväxten följer den inhemska ekonomin där turisterna är fler än invånarna i proportionerna tre till ett. Med den definitionen ”är den katolska kyrkan på Island den snabbast växande kyrkliga gemenskapen i de nordiska länderna”, sa biskop Tencer. Det är den sortens snabba tillväxt som skulle glädja biskopar i andra länder.

År 1970 bodde ungefär 1000 infödda katoliker på Island. Sedan dess har den katolska befolkningen ökat från omkring 3000 till ungefär 13 500 registrerade katoliker under den senaste tioårsperioden. De flesta är invandrare. Det betyder att den katolska befolkningen på Island ligger omkring 4 % av Islands befolkning på 338 000 vilket är en ökning på knappt 1 % på mindre än en generation. ”Det är en ung katolsk kyrka i dag – ungefär 80 % av dem som går till mässan på söndagarna är unga människor. Hos oss är det ett mycket nutida fenomen”, sa biskop Tencer. ”När man går in i en kyrka här ser man många unga ansikten men inte så många äldre.” Vi firar mässan på isländska, polska, spanska och engelska. ”På ett år nyligen hade vi 150 dop men bara 15-20 begravningar,” tillade biskopen.

Det är 16 präster från andra länder och en isländsk som arbetar för den växande katolska befolkningen. De utländska prästerna kommer från olika länder och det är fem från Polen, tre från Slovakien, en från Tjeckien, två från Irland, en från Tyskland, en från Frankrike, två från Argentina och en från Brasilien (nu i pension). Vi har en ordensbroder från Slovakien och flera engagerade ordenskommuniteter för systrar som är varmt uppskattade för det fromma arbetet för de kristna barmhärtighetsverken och det trogna bönelivet. Biskop Tencer, som kommer från Slovakien, blev stiftets femte biskop när han utnämndes 2015.

Kyrkan på Island är ur alla synvinklar en invandrarkyrka. Från sitt enkla arbetsrum på rektorsämbetet kan fader Breen se tillbaka på sin tid som präst på Island sedan 1984 som en tid av snabb tillväxt. Själv kommer han från Dublin på Irland. Han bär fortfarande med stolthet sitt nykterhetsmärke från Heliga Hjärtats förening för fullständig avhållsamhet från alkohol, som är en internationell förening med huvudsäte på Irland, men som har en lokal avdelning på Island. ”De polska invandrarna är nog de som mest står för traditionerna”, tillade fader Breen.

Biskop Tencer, OFMCap, artikelförfattaren John Aidan Byrne och ständige diakonen Michael Frigge (foto John Aidan Byrne)
Biskop Tencer, OFMCap, artikelförfattaren John Aidan Byrne och ständige diakonen Michael Frigge (foto John Aidan Byrne)

 

Stiftsvallfärd till Mariulind på västkusten. (foto Katolska stiftet, Reykjavik)
Stiftsvallfärd till Mariulind på västkusten. (foto Katolska stiftet, Reykjavik)

 

S:t Thorlaks kapell
S:t Thorlaks kapell, Reyðarfjörður, Island (kapellet med stockarna är gåva från  katoliker i Slovakien). Nunnor lever sin kallelse med glädje på Island. (Katolska stiftet, Reykjavik)

 

Kristus Konungens basilika i Reykjavik
Kristus Konungens basilika i Reykjavik (foto John Aidan Byrne)

 

Utmaningarna för det katolska Island

Även om det ökande antalet människor som kallar sig katoliker på Island statistiskt sett är imponerande, kan ändå den bakomliggande vekligheten ibland se ganska nedslående ut. Flera undersökningar som gjorts visar att omkring 20% till 25 % av alla katoliker på Island går till söndagsmässan vilket är en nivå som liknar USA:s och stora delar av västerlandet i dag (och då får man ändå tänka på att den stora tillströmningen av turister som besöker Island ger många nya ansikten, inte minst under mässorna på helgerna).

Fader Breen välkomnar för sin del alla som kommer. Han är väl medveten om det låga antalet som kommer till söndagsmässorna och om de sociala problem som plågar Islands katolska immigranter lika mycket som andra samfund. Bland det stora antalet katolska invandrare är det många par som är samboende innan de förbereder sig att gifta sig civilt och kyrkligt. ”Personligen känner jag det som om antalet äktenskap inom Kyrkan på Island är mycket lågt och  att många par tenderar att ordna med borgerliga vigslar innan de gifter sig i Kyrkan,” sa Michael Frigge som är ständig diakon vid Kristus Konungen, ”men det kan också vara ett problem i hela världen och också ett fenomen i Europa.”

Diakon Frigge vigdes till diakon 2017 och är gift pappa till sex barn. Han kom till Island från mellanvästern i USA några år tidigare i sitt yrke som genetiker i ett startup företag. ”För mig är det jätteroligt att var diakon tack vare denne charmör,” sa han med en nick mot fader Breen i rummet. ”Han uppmuntrade mig att svara på kallelsen!” Michael Frigge fortsatte: ”Jag tycker mycket om det här stiftet där samarbetet är så mycket enklare än hemma i Indianapolis, där jag kanske kunde få träffa biskopen vid konfirmationstillfällena men inte annars. Här kan jag knacka på när som helst och prata med biskopen över en kopp kaffe.”

Biskop Tencer verkar glad över att få vara med om en nystart i Islands katolska kyrka. Men tidvattnet går både in och ut och han är medveten om att havsvattnet landar på stranden här men att det också drar sig tillbaka i oceanen. ”Framtiden ser ljus ut när vi går i den här riktningen nu,” sa biskop Tencer. ”Men allt kan ändra sig mycket snabbt så vem vet hur vi har det om tre, fyra år?” Och han tillade: ”Vi kunde till exempel drabbas av en ny ekonomisk kris och utlänningar som kommit hit kan bli tvungna att flytta från Island och söka en framtid någon annanstans.”

Ändå låter sig inte biskop Tencer avskräckas. Han ser de många som flyttat till Island som en stor välsignelse för den katolska kyrkan på Island. Som han sa, ”De här invandrarna kommer från många olika kulturer och har med sig underbara element av tro, seder och bruk som de följer vid jultiden och under årstiderna.”

                                                                                                           Jordan Aidan Byrne

 

Jordan Aidan Byrne skriver från New Jersey i tidskriften TRAVEL, 1 februari 2019.

Översatt för Katolsk Horisont i februari 2019 av Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan http://www.ncregister.com/

Direktlänk till inlägget klicka här

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
27/05/2021
Katolsk Horisont
22/04/2021