De norska biskoparna hävdade att lagförslaget inte upprätthåller principen i artikel 2 i landets konstitution. (foto: Shutterstock)

Norges katolska biskopsråd varnar för att ett förslag om att liberalisera landets abortlagar "representerar ett steg bort från Norges kristna och humanistiska arv" och "fördunklar vår förståelse av vad som är, och inte är, ett mänskligt liv".

En särskild abortkommission tillsatt av den norska regeringen har rekommenderat Norge att legalisera abort till och med den 18:e graviditetsveckan och legalisera abort i vissa fall även senare in i graviditeten.

Nuvarande lag tillåter elektiva (= planerade. Övers. anm.) aborter till och med den 12:e graviditetsveckan, men tillåter endast abort under begränsade omständigheter under den 13:e veckan till och med den 18:e graviditetsveckan.

Enligt den nuvarande lagen kräver aborter efter den 12:e graviditetsveckan att kvinnan lämnar in en ansökan till en medicinsk föreningsstyrelse, där varje ansökan granskas från fall till fall. Förslaget innebär att detta krav avskaffas till och med den 18:e veckan.

Biskopskonferensen lämnade in ett brev till Norges hälso- och omsorgsdepartement där man redogjorde för sina invändningar mot förslaget, där man hävdar att det inte tar hänsyn till det ofödda barnets bästa, etablerar ett tvetydigt begrepp om mänskligt liv och underminerar landets traditionella värderingar.

"Lagförslaget upphäver fostret som ett subjekt med rätt till rättigheter", skrev biskoparna, enligt en inofficiell översättning publicerad av webbsidan Coram Fratribus.

"Övervägandet av abort har, i ordets strikta bemärkelse, en tragisk dimension", fortsatte de. "I varje fall är en genomförd abort ett tillfälle till sorg, en förlust för samhället. Endast på denna grund, sådan är vår övertygelse, kan vårt samhälle med rätta ta hänsyn till alla berörda parters välfärd på ett sätt som är ansvarsfullt och rationellt."

Om kommissionen lyckas förlänga antalet aborter med sex veckor, varnade biskoparna för att det utvecklar en "tvetydighet" om hur samhället ser på livet. Abortlagen, noterade de, skulle behandla det ofödda barnet "som en utväxt på kvinnans kropp, en organisk parasit".

Å andra sidan kan en kvinna som har för avsikt att föda sitt ofödda barn "se en fantastisk video av en 17 veckor gammal 'bebis' 'i en mycket aktiv period'" med den nuvarande tekniken.

"Vi kan på en och samma gång betrakta ett 18 veckor gammalt foster som en icke-person och som ett älskat spädbarn som visar en karakteristisk personlighet", konstaterade biskoparna. "Kriteriet för skillnad i urskiljning är i vilken grad barnet är önskat."

I skrivelsen hävdades vidare att språket i förslaget markerar en betydande förändring från gällande lagstiftning. Den nuvarande normen, enligt biskoparna, erkänner att "abort är komplext". Det säkerställer att en gravid kvinna som överväger abort erbjuds information om vilket stöd hon kan få för att fortsätta sin graviditet och föda sitt barn.

Även om "hon ges möjlighet att avbryta sin graviditet inom klart definierade gränser ... Det klargörs att valet i fråga är en fråga om liv och död", konstaterade biskoparna. Förslaget från kommissionen ändrar detta synsätt och slår fast att kvinnor "har rätt till abort" till och med 18 veckor, enligt biskoparna.

"Lagstiftningens vokabulär översätts retoriskt från ett register över mänskligheten till ett register över konsumism som har sina rötter i termer som 'rätt', 'anspråk' och 'tillhandahållande av kvalitet'", tillade biskoparna. "Kvinnans beslutsprocess är helt privatiserad."

Biskoparna nedvärderade vidare språket i förslaget och hävdade att det förenklar komplexiteten i abort genom att karakterisera det som en fråga om individuella rättigheter och kvinnors rättigheter – samtidigt som man försummar att erkänna det ofödda barnet.

"Självklart ska kvinnor, liksom män, åtnjuta autonomi och rätten att förfoga över sina kroppar", förklarade biskoparna. "Frågan om abort kan dock inte reduceras ... till en fråga om könskonflikt. Det som gör frågan komplicerad är det faktum att den inte bara berör ett subjekt – den gravida kvinnan – utan två subjekt, eftersom det ofödda barnet också måste erkännas som en person.

Biskoparna hävdade att lagförslaget misslyckas med sitt uttalade mål att skydda "enskilda personers integritet" eftersom det försummar det ofödda barnet.

De tillägger att den misslyckas med att upprätthålla principen i artikel 2 i landets konstitution, som säger att "våra värderingar kommer att förbli vårt kristna och humanistiska arv".

Biskoparna frågade i brevet: "Är det till Norges fördel att utveckla en lagstiftning som sentimentaliserar själva begreppet personlighet, som tillskriver en efterlyst individ personlighet men undanhåller erkännande av personlighet från en som är oönskad, och på denna grund påskyndar den individen antingen mot överlevnad eller till döden?"

Tyler Arnold

Till svenska, mars 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: En milstolpe för enighet: Första norska katolska bibelutgåvan lanserad

Läs också: Norge börjar förbereda sig för Olavsjubileet 2030