Domaren Rosario Livatino (foto: Wikimedia Commons / Public Domain)

Påven Johannes Paulus II har kallat Livatino ”martyr för rättvisan och indirekt för tron” under ett pastoralt besök på Sicilien 1993.

Påven Franciskus har erkänt domaren Rosario Livatinos martyrskap. Domaren mördades brutalt av maffian när han pendlade på vägen till sitt arbete vid en domstol på Sicilien för trettio år sedan. Kongregationen för helgonförklaringar i Vatikanen meddelade den 22 december att påven godkänt ett uttalande om Livatinos martyrskap ”i hatet mot tron”, som ett steg mot domarens saligförklaring. (Han har hittills kallats ”Guds tjänare”, övers. anm.)

Domaren Rosario Livatino  (foto: Wikimedia Commons / Public Domain)

”En domares plikt är att fatta beslut; att besluta är emellertid också att göra ett val… Och det är just i att göra ett val för att fatta beslut, i att fatta beslut för att få ordning på saker och ting som den domare som är troende, kan finna ett inre samband med Gud. Det är samtidigt en direkt relation därför att stå i rättvisans tjänst är också att förverkliga sig själv, att be, att viga sig till Gud. Det är en indirekt relation som förmedlas genom kärlek till den person som skall dömas,” sa Livation på en konferens 1986.

”Dock måste alla, troende och icke troende, avvisa all fåfänga och all stolthet i det dömande beslutets ögonblick; de måste känna den fulla tyngden av den makt som lagts med förtroende i deras händer. Det är en tyngd som blir desto större när den utövas i frihet och autonomi. Och uppgiften blir desto lättare ju mer domaren ödmjukt förstår sina egna svagheter,” sa han.

Det var Livatinos övertygelse om sin kallelse inom det juridiska yrket och det grundläggande ansvaret för rättvisan som sattes på prov när maffian begärde en mindre sträng rättshantering på Sicilien. I ett årtionde arbetade han som åklagare mot maffians brottsliga verksamhet under hela 1980-talet och ställdes inför vad italienarna senare skulle kalla “Tangentopoli,” eller det korrupta systemet med maffiamutor och avtalsbrott i offentliga upphandlingar.

Livatino fick sedan tjänst som domare vid domstolen i Agrigento år 1989. Han körde utan sällskap mot Agrigentos domstolslokaler när en annan bil körde på honom och fick honom av vägen. Han sprang bort från den kraschade bilen ut på ett fält men sköts bakifrån och dödades sedan med flera skott. Efter hans död hittade man en bibel full av anteckningar i hans skrivbord där han alltid hade ett krucifix.

Påven Johannes Paulus II har kallat Livatino ”martyr för rättvisan och indirekt för tron” under ett pastoralt besök på Sicilien 1993. Kardinal Francesco Montenegro som nu är ärkebiskop i Agrigento sa till italienska media på trettioårsdagen av Livatinos död att domaren var fast engagerad både för grunden för mänsklig rättvisa och för den kristna tron.”

”Styrkan i denna tro var hörnstenen i hans liv som offentlig förvaltare av rättvisa,” sa kardinalen till italienska SIR News Agency den 21 september i år.

”Livatino dödades därför att han genom sitt arbete med att framlägga åtalen mot maffiagängen i praktiken förhindrade deras brottsliga aktivitet och där maffian också kunnat kräva mindre stränga juridiska påföljder. Han använde sitt ämbete med en stark känsla för rättvisa som kom från hans tro,” sa han. Domstolslokalen där Livatino ofta arbetade i Agrigento organiserade också en helgkonferens för att markera årsdagen av hans död.

”När vi i dag kommer ihåg Rosario Livatino är det en uppmaning till oss alla att med förenade krafter lägga grunden för en framtid som inte längre ska bära bördan av maffians system med lånen,” sa rättens ordförande Roberto Fico vid samlingen den 19 september enligt La Repubblica.

”Och det innebär att vi alla måste bli än mer bestämda att gå i frontlinjen för att bekämpa den organiserade brottsligheten och att alla domare och hela poliskåren också är villiga att göra sin plikt – vad det än kostar. Det är en beslutsamhet och en inställning som redan är starkt levande hos många domare och poliser.”

Påven Franciskus uttryckte sitt stöd i år för ett initiativ som syftade till att motverka maffiaorganisationernas användande av bilden av den Saliga Jungfru Maria som lydnad till maffian att gå in under maffiabossens vilja. En arbetsgrupp som sammanställts av Påvliga Mariaakademin möttes för att sätta sig in i missbruket av Mariadevotioner som maffiaorganisationer använder sig av för att utöva makt och kontrollera människor med hjälp av hennes bild. Ett fyrtiotal kyrkliga och civila ledare deltog i mötet.

Påven hade tidigare haft ett möte med den parlamentariska Antimaffia utredningen på årsdagen av Livatinos död 2017. Vid det tillfället sa han att man måste börja bryta ned maffian genom en politisk vilja att utveckla den sociala rättvisan och de ekonomiska reformerna. Påven sa att korrupta organisationer kan fungera som alternativ social struktur med egna rötter i områden där rättvisa och mänskliga rättigheter saknas. Korruptionen, påpekade han, ”hittar alltid ett sätt att rättfärdiga sig själv och presentera sig som de ”normala” omständigheterna och som lösningen för dem som är ”smarta” och som ett sätt att förverkliga sina målsättningar.”

Domare Livatino skrev före sin död: ”Rättvisan är nödvändig, men inte tillräcklig och kan och måste överträffas av barmhärtighetens lag som är kärlekens lag och kärleken till vår nästa och Gud.”

”Och än en gång är det kärlekens lag och trons stärkande lag som kan lösa problemet i dess rot. Låt oss komma ihåg Jesu ord till kvinnan som begått äktenskapsbrott: ’Låt den som inte har syndat kasta den första stenen.’ Med de orden pekade han på det djupare skälet för våra svårigheter; i skuggorna lurar synden. Och för att kunna döma måste det finnas ljus och ingen människa kan själv vara det absoluta ljuset.”

Översättning för Katolsk Horisont, juldagarna 2020, Göran Fäldt.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här