”Kyrkan måste erbjuda program med mognad och djup som tar tid”

Washington D.C., 30 april 2019 (CNA). De stater som kräver någon form av äktenskapsförberedelse kan konstatera att skilsmässofrekvensen går ner, visar en ny studie.

Ungefär hälften av alla första äktenskap i Förenta Staterna slutar med skilsmässa. Siffran fortsätter att gå upp i äktenskap efter det första. En undersökning gjord av Institute for Family Studies har visat att antalet skilsmässor gått ned med 14 785 året 2016, delvis tack vare föräktenskaplig rådgivning som påbörjats med statligt stöd.

10 stater kräver i dag att paren följer någon form av äktenskapsrådgivning. Florida var 1998 den första staten som införde kravet som sin policy. Stater som följde exemplet var Oklahoma, Maryland, Minnesota, Tennessee, Georgia, South Carolina, West Virginia och nu senast Utah, som lagstiftade 2018. Lagarna antingen kräver eller förordar föräktenskaplig rådgivning och erbjuder ett intyg på genomgången rådgivning som kan vara subventionerad eller gratis och som kan genomföras inom religionen eller utan religiös anknytning.

I de stater som också genomförde obligatorisk föräktenskaplig rådgivning, visade IFS att skilsmässosiffrorna var mellan 0,5 till 1,5 % lägre än i stater som inte föreskrivit rådgivning. Studiens ansvarige anmärkte att det statistiska utfallet kunde vara en underskattning av hur pass effektiva rådgivningsprogrammen är.

”Det kan se ut som en försvinnande liten effekt men man bör ta hänsyn till att effekten är utslagen på alla äktenskap, alltså även de som ingåtts innan de föräktenskapliga rådgivningsprogrammen trätt i kraft,” säger studiens ansvarige, Tiffany Clyde.

”Med andra ord kunde de flesta äktenskapen inte utvärderas med hänsyn till skilsmässotalen eftersom programmen inte var påbörjade när paren gifte sig. Därför borde effekten i termer av minskat antal skilsmässor vara underskattad,” sa hon.

Resultaten visar dock att programmen bidrar till ett positivt utfall även om IFS kunnat notera att flera stater i själva verket aldrig såg till att programmen genomfördes, eller att man slutade rabattera dem efter några år. Clyde menade att de par som gifte sig efter det att programmen trätt i kraft ändå tydligt visar lägre skilsmässofrekvens än vad som framkommer i andra allmänna mätningar.

Katolska Kyrkan i USA har som regel krav på någon form av Bröllopet i Kana kurs före vigseln.

Timothy Olson, som är jurist med utbildning i den kanoniska lagen och arbetar som domare i ogiltighetsförklaringsärendena i stiftet Fargo, sa till CNA att han trodde att äktenskapsförberedelserna är avgörande för alla par, oavsett om det är religiösa äktenskap eller borgerliga.

Kyrkan anser att äktenskapet är en naturlig rättighet, förklarade Olson, och därför är det oerhört viktigt att paren vet vad det ger sig in på.

”Ett mål för äktenskapsförberedande program är att ge paren insikter om vad äktenskapet egentligen handlar om och hit hör också förståelsen av att känslorna förändras med tiden och på vilket sätt kärleken kommer till uttryck, och allt annat som kommer med i bilden,” sa Olson. Också par som inte har en religiös bakgrund, eller som inte ens är döpta, har mycket att vinna på genom rådgivning före äktenskapet.

 ”Nåden bygger på naturen också om äktenskapet inte förefaller vara något annat än en naturlig institution”, sa han.

”För att bygga upp en solid, bestående enhet mellan makarna, måste man kunna klara av problem som alltid dyker upp, vare sig det gäller svårigheter med barnen eller relationen mellan makarna själva.”

”Hjälpen att förstå vad som inryms i hela äktenskapet, och det ljus mänskliga erfarenheter kastar över alla konkreta situationer i äktenskapet, måste komma före bröllopet.” sa han.

”Man kan ha en religiös motivation eller inte, det spelar egentligen ingen roll. Man måste vara beredd på allt och inte bara hoppas på goda intentioner. Förhoppningen man kan ha inför ett äktenskapsförberedande program handlar om att kunna ta ansvar för sitt äktenskap, både i den religiösa kontexten och i den sekulära”.

Påven Franciskus har flera gånger sagt att Kyrkan måste erbjuda en djupare och längre form av äktenskapsförberedelse. I oktober förra året sa han att ”tre, fyra” möten i församlingen inte var tillräckligt.

”Förberedelsen måste ha mognad och ta sin tid. Äktenskapet är inte en ceremoni utan ett sakrament,” sa Franciskus.

”För att komma in i äktenskapets sakrament måste det förlovade paret vara tillräckligt moget för att ha visshet om att Guds hand finns med i deras förbund. Gud går före dem och går vid deras sida så att de kan säga: ’Med Kristi nåd lovar jag att alltid vara dig trogen’.”

                                                                                                         Christine Rousselle

Översättning för Katolsk Horisont, maj 2019, Göran Fäldt

Inlägget kommer från sidan www.catholicnewsagency.com

Direktlänk till inlägget klicka här