Födda på nytt. När vi hör Jesu uppräkning av allt ont som kan komma ur människans hjärta är det lätt att tappa modet. Den kusliga uppräkningen ifrågasätter den naiva tron på människans själv­kla­ra god­het. Men uppräkningen är obehaglig främst för att alla ändå känner igen dessa laster. De finns, och inte bara som udda undantag. Vi känner igen oss själva, om än inte i alla exemplen. Är det så illa ställt med människan? Vi anar behovet av adekvat hjälp. Det räcker inte med moraliska bud.

Den helige Augustinus hörde inte till dem som grävde ner sina talenter. Han hade många och han använde dem till fullo. Få personer har påverkat den kristna kyrkan som denne biskop och kyrkolärare. Han levde för sexton sekler sedan, men har kallats den första moderna människan. Hans självbiografi, Bekännelser, är inte alltid lättläst men det beror på hans filosofiska utvikningar och inte på att den skrevs för länge sedan. Också idag känner vi igen oss i hans ord: ”Du, Herre, har skapat oss till dig, och vårt hjärta är oroligt, till dess det finner vila i dig”.