Bloggar

Är en synodal kyrka katolsk?

Under århundraden arbetade Kyrkans biskopar och teologer med alla dessa nödvändiga regler för sakramentens förvaltande i en kanonisk lag. I verkligheten hade de olika delarna av Kyrkan en ganska långt gående självständighet på grund av avstånden och på grund av språk och långsamheten i kommunikationen. Till slut lyckades man samla alla regler i en för hela Kyrkan gemensam gällande lagsamling. Kyrkan utövar sitt läromässiga uppdrag att förkunna och förklara sanningen som den är uppenbarad genom Skriften och den apostoliska traditionen.

Ta livet som det kommer!

Den som ser sin granne, vän eller släkting råka ut för en verklig prövning ska nog akta sig för sådana försök till tröst eller medkänsla. Dessa okänsliga råd uppifrån och ner gör ofta mer skada än nytta. Även om man menar väl blir det hårda ord. Lätt att säga för den som är observatör, kanske kränkande för den drabbats. Om den drabbade själv däremot säger om sig själv till andra detta enkla, ”Det är bara att ta livet som det kommer”, visar det prov på mognad och visdom. Många besitter en sådan enastående visdom i de svåraste prövningar.

Vad måste vi göra för att vinna evigt liv?

Ingen viktigare fråga kan finnas än den den rike unge mannen ställde till Jesus. ”Gode mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?” Jesus säger inte i sitt svar: ”Håll buden” för att därefter uttala de tio buden från Mose lag. Nej, han säger, ”Du kan buden”. Det betyder att Gud kan förutsätta en inre lydnad till det Gud från början bestämt för människan genom dopets och konfirmationens nåd. Gud kallar, människan svarar.

Människan – fenomen eller mysterium?

I en reflektion över Inkarnationen har kardinalen Pierre de Bérulle (1575-1629) öppnat sina åhörare och läsare för vad han kallar Jesu ”tillstånd”. Vad han menar är att Gud Sonen genom att ikläda sig mänsklig gestalt samtidigt delar med sig av de mänskliga tillstånd Han levt som människa: barndomen, ungdomen, arbetet och till slut den offentliga verksamheten som når sin universella bestämmelse i korslidandet och i Uppståndelsen. I alla dessa ”tillstånd” förmedlar Gud sig med människan och förenar henne med sig.

Påsken och den kommande världens liv

”När hedningarna hörde detta blev de glada och prisade ordet om Herren. Alla som var bestämda till evigt liv kom till tro, och ordet om Herren fördes ut i hela den trakten”. Vad menade de då med ”evigt liv”? Budskapet som apostlarna förde ut (Apostlagärningarna, 14:3) först i Jerusalem, manade av Kristi befallning, ”Gå ut i hela världen och förkunna evangeliet”, skilde sig väsentligt från den grekiska filosofins förgrundsgestalter Sokrates och Platon, som diskuterades och studerades i hela den antika civilisationen .

Söndagsbetraktelse 28 april 2019

På kvällen den första dagen i veckan satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: »Frid åt er alla.« Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren. Jesus sade till dem igen: »Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.«

Varför tror vi på Jesu uppståndelse?

I Bibeln hör vi om Människosonens andra ankomst. Den dagen ”skall solen förmörkas och månen inte ge något ljus”. Och Matteusevangeliet förkunnar sanningen om alltings slut: ”Stjärnorna skall falla från skyn och himlens makter skakas. Då skall Människosonens tecken synas på himlen och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet (24:29-31).

Notre Dame i allas våra hjärtan

Under så lång tid som över 1000 år har alla byggnader av betydelse brunnit, både kyrkliga och världsliga. Inte alla har helt förstörts utan byggts upp igen eller ersatts med andra byggnader som minnesmonument. Men i länder och städer med historiskt förflutet och stora kulturminnen spelar av människohand byggda rum för tillbedjan av Gud eller rum för den politiska och sociala ordningen blivit en del av människors kollektiva minne och till och med identitet.

Svär inte så förbannat!

Ett barn frågade: ”Varför får prästen säga ’djävulskt’ i predikan men varför får lilla jag inte säga ’jävla’?” Klart att ”jävla” betyder ”djävulsk” - inget annat. Barnet har rätt. Var i Katekesen förbjuds det som vi kallar svordomar? Ingenstans! Religiösa kraftuttryck förekommer nämligen inte i alla kulturer. Men i den svenska har vi fenomenet i överflöd.

Samtal i skärselden mellan en diakon och en läkare

Doktorn, du som vet vad det innebär att göra abort, varför reagerar fostret så tydligt vid beröringen med instrumenten före själva aborten som man kan se med invärtes kamera? Det är helt naturliga reflexer som inte behöver beslutas av viljan, som ändå inte är utvecklad i fostret. Förresten, jag kan nog förstå varför jag är här i denna reningseld, men du själv?