april 2022

Predikan Andra Påsksöndagen 2022

När vi läser evangeliet slår det oss hur olika Jesu närmaste lärjungar var som personer. En av dem skulle förråda honom. En annan förnekade honom tre gånger. En tredje tvivlade på honom i så hög grad att har gått till historien som Tomas Tvivlaren. Men i dagens evangelium ser vi att han bekänner sin tro när den uppståndne Herren visar sig för honom: ”Min herre och min Gud” (Joh 20:28). Ibland kan tvivlet skingras ganska lätt och gör över i tro. Enligt traditionen blev denne Tomas sedan en av de apostlar som nådde längst bort med evangeliets budskap, ja, ända till Indien.

Predikan 2 Påsksöndagen 2022

Påskens hemlighet – vår helighet, vårt nya liv, vår värdighet. ”Som nyfödda barn”, quasi modo geniti, sjöng vi i ingångsversen. I den tidiga kyrkan tänkte man då främst på de nydöpta, på dem som döpts under påsken. Hela veckan har vi i litur­gin bett för de nydöpta och därmed påmints om det egna dopet. I da­gens kollektbön bad vi om att ”allt djupare fatta påskens hemlighet”. Man kan också säga dopets hemlighet.

Predikan 2 Påsksöndagen 2022

Denna söndag, den andra påsksöndagen, kallas för den gudomliga barmhärtighetens söndag. I den tidiga kyrkan döptes man gärna på påskdagen. Den nydöpte ikläddes då en vit dopdräkt, vilken bars under en vecka, med dagliga besök i kyrkan. Söndagen efter påsk var sista dagen. Därav fick denna dag namnet Dominica in albis, Vita söndagen. Den helige påven Johannes Paulus II gav år 2000 dagen ett extra namn; Den gudomliga barmhärtighetens söndag. Påsken och dopet är Guds barmhärtighets triumf! Den heliga syster Faustina Kowalska hörde den 22 februari 1931 Jesus säga följande...

Predikan 23 april 2022

Frimodighet – en frukt av påsken. Vi fortsätter att fira påsk. Hela påskveckan är en förlängd påskdag. Påskljuset som tändes under påsk­natten lyser ända fram till pingst. Det offentliga Sve­rige tycks dock ha glömt varför vi firar påsk, bortsett från att dagarna i almanac­kan än­nu är röda. Ide­o­login om att religion är en privatsak har fått avsedd effekt. I krigets Uk­ra­i­na däremot vädja­de man om eld­upphör under påsken för att få fira den. Och när det avvisades fi­rade man än­då, även om det fick ske i bunkrar och skyddsrum.