årgång B

Predikan Alla helgons dag 2018

En stor skara besöker oss på Alla Helgons dag. Några känner vi igen, men långt ifrån alla. Ändå är alla våra syskon. De är klädda i skinande vita kläder och deras ansikten lyser av glädje. Deras glans gör dem inte främmande för oss. De har kämpat men också fallit som vi, men har tvättat sina kläder i Lammets blod. De utmanar, men gör oss inte modfällda. De är inte idoler som beundras på avstånd. De delar med sig av sin hemlighet. De besöker oss för att ge oss mod och glädje.

Predikan 30 söndagen ”under året” 2018

En händelse kan säga mer än en hel katekes. Vi har hört om en sådan händelse, hur den blinde Bartimaios botas från sin blindhet. Han ropar ivrigt där han sitter vid vägen och hör att Jesus är på väg förbi. När han får höra att Jesus stannat och kallar på honom kastar han av sig manteln och springer fram till Jesus. När Jesus frågar vad han skall göra för honom svarar han: ”Rabbouni, gör så att jag kan se igen”. Han är ivrig och modig, men Jesus säger efter att ha botat honom: ”Gå, din tro har hjälpt dig”.

Predikan 30 söndagen ”under året” 2018 i Bo missionshus, Ekenäs

Kära bröder och systrar, Gud lyssnar till oss när vi ber. Varje ord eller tanke vi viger åt Gud får ett svar. Om vi får något annat än det vi ber om, är det ändå ett svar på vårt behov. Vi vet vad vi vill men inte vad som är bäst för oss i det längre perspektivet. Litar vi ändå alltid på Gud oroar vi oss inte eller är besvikna. Gud ger oss det goda när vi behöver det. Den blinde Bartimaios hjälper oss som exempel på bön på två sätt; för det första kan han inte se och har inga egna tillgångar. Men han ber. När han hör att Jesus närmar sig blir hans bön ett rop: ”Jesus Guds Son, förbarma dig över mig!” Bartomaios är ett exempel på ödmjukheten i bön; det är den andra hjälpen från honom.

Predikan 29 söndagen ”under året” 2018

Låt oss tar vår tillflykt till ett ord från den gångna veckans vardagsmässor ur Efesierbre­vet. ”Allt är samman­fattat i honom, allt i himlen och på jorden.” Det är motpolen till det som sliter sönder det mänskliga livet, politiskt, socialt, både det egna livet och det gemensam­ma. Inte heller kyrkan skonas. Man anar en ond makt bakom. Bibeln ger ondskan ett namn, djävulen (grek. diábolos), vilket betyder den som åtskiljer och kastar isär det som Gud har förenat. Därför tar vi vår tillflykt till honom, vår Herre Jesus Kristus, som Gud har sänt för att sam­man­fat­ta allt, försona, förena och förnya allt.

Predikan 29 söndagen ”under året” 2018 i S:t Kristoffers församling, Kalmar

Kära bröder och systrar, kära ungdomar och barn, Nu är det åter söndag, Herrens Dag, och vi som hör till Guds familj får än en gång samlas för att tacka Gud för allt Han gjort för oss i vårt liv. Ibland glömmer vi att vi är beroende av Gud i allt och var vi än befinner oss. I samma ögonblick känner vi att vi inte längre är lyckliga eller att vi har frid i vår själ. Glömmer vi Gud har vi bara oss själva för att lyckas i livet. Det blir tungt, det blir extremt svårt.