S. Gertrud av Helfta, jungfru

Redan som ung flicka kom den heliga Gertrud till cisterciensklost­ret i Helfta, där hon genomgick grundliga studier särskilt i littera­tur och fi­losofi. Hon påverkades av abbedissan Gertrud av Hac­ke­born och hennes syster Mechthild, som båda räknas som me­deltidens stora kvinnliga mystiker. Den heliga Gertrud blev själv nunna, genomgick en omvän­del­se och skrev ner si­na erfarenheter. Hon älskade liturgin, särskilt den heliga eukaris­tin och hade en särskild kärlek till Jesu heliga hjär­ta. Hon räknas som Tysklands största mystiker.

Lukas placerar liknelsen om de tio punden alldeles före intåget i Jerusalem. Otåliga anhängare trodde att Guds rike skulle komma ”re­dan nu”. Liknelsens man ”av hög börd”, som reste bort för att få kungavärdighet, kan vara en antydan om Herodes den Stores son Archelaos, som år 4 f.Kr. hade rest till Rom för att av kejsaren få makten över Judéen. Men liknelsens bud­skap är riktat till dem som fått uppdraget att förvalta Guds rikes hemlig­heter, både her­dar och troende.

Gertrud av Helfta (d. 1302) räk­nas som Tysklands största mys­ti­ker. Re­dan som barn kom hon till klostret i Helfta och formades av dess liturgi och sakramentala liv. Efter en omvändelse prägla­des hela hennes liv av enkelhet och stor andlig frihet. Den nittioårige Elasar visade stor inre frihet när han vägrade att äta det förbjudna svinköttet. Några av hans vänner hade anpas­sat sig. De er­bjuder honom att skaffa sådant kött som var tillåtet att äta. Också vän­ner kan svika när det gäller. Men Elasar väg­­rar.