S. Bonifatius, biskop och martyr

Bonifatius var ivrig både som munk och som missionär. Han var anglosaxare men drogs till missionen och räknas som Tysklands apostel. Han dog som martyr 754. Kyrkan är ett skepp, säger han, som ständigt skakas av prövningarnas vågor. ”Hon får inte överges, hon måste styras.” Han kunde instämma i Paulus ord till Timotheos: ”Var och en som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus kommer att förföljas”. Förföljarna kallar han ”både bedragare och bedragna”.

Bonifatius (d. 754) blev martyr och Tysklands apostel. Hans martyrium ger fortfarande ifrån sig ljus. Låt oss be för kyrkan i Tyskland! Paulus använder list. Inför stora rådet, som bestod av både fariseer och saddukeer, säger han: ”Det är för hoppet om de dödas uppståndelse som jag nu har ställts inför rätta”.

Bonifatius växte upp i ett kloster i England men begav sig till Tyskland för att förkunna evangeliet. Hans mödor bar frukt och han räknas som Tysk­lands apostel. Han dog som martyr 754. Kyr­kan är ett skepp, säger han, som ständigt ska­kas av pröv­ningarnas vå­gor. ”Hon får inte överges, hon måste sty­­ras.” Det är samma anda som när Paulus uppmanar sin lär­junge Timotheos att blåsa liv i den nådegåva som finns i honom sedan Paulus lagt sina hän­der på honom. Nådegåvan fung­e­rar alltså inte automa­tiskt. Nåden efter­frågar människans samver­kan.

Under veckan har vi i kollektbönen bett och hört: ”Gud, vår Fader, inget finns som undandrar sig din försyn”. Någon leder och styr allt som sker, både i våra egna liv och i hela mänsklighetens. Men Guds försyn har också medaktörer, människor och änglar. Vi har hört om ängeln Rafaels medverkan i det som hände Tobit. Samtidigt var ängeln beroende av att Tobias följde ängelns anvis­ningar. Så skedde och det ledde allt till ett lyckosamt slut. Försy­nen är inte ett operson­ligt öde. Människan är inte en lekboll för opersonliga makter.