S. Aloisius Gonzaga, ordensman

”Se på himlens fåglar, se på ängens liljor.” Det är en passande uppmaning på själva midsommardagen. Herren skulle inte ha sagt så om inte naturen varit något gott, ett utflöde ur skönhetens källa. Vi uppmanas att se.

Aloisius (1568-1591) valde redan som barn den smala vägen. När pesten drab­bade Rom erbjöd han sig själv som vår­dare. Han smittades och gav sitt 23-åriga liv för de pest­smittade. I ett brev till sin mor vittnar han om ”den gudom­liga godhe­tens djup, det­ta hav utan gräns och bot­ten”. Han gav det som han ”beslutat i sitt hjärta.” En människas liv är sum­man av de beslut hon fattat. ”Den som sår snålt får en snål skörd och den som sår rikligt får en riklig skörd.”

”Åt din säd skall jag ge detta land.” Abraham uppmanades att bryta upp till ett nytt land. För de troende be­tyder det inte ett geografiskt land utan vägen till det egna och renade hjärtat. ”Uppbrottet” sker när det hjärtat renas från främmande makter och män­­niskan tar det rena hjärtat i besittning. Guds rike föregrips.