De Heliga Robert, Alberic och Stefan

Hebreerbrevet kallar ”lagen” en ”skugga av det goda som skall kom­ma”. Här gäller det särskilt vad lagen säger om djuroffer. Redan Psaltaren antyder att djuroffer inte var Guds egentliga önskan. De kunde kosta på och påminde israeliterna om att allt som lantbruket gav ytterst var gåvor av Gud. Med en slags gudomlig pedagogik pekar de vidare.

Hebreerbrevet beskriver det tält i ”det förra förbundet” där offren fram­bars. Där fanns två rum, ”det heliga” och längst in ”det allra­heligaste”. I ”det heliga” frambar prästerna de dagliga offren. I ”det all­­­ra­­heli­gaste” gick endast översteprästen in och bara en gång om året. Det ”heliga” pekade vidare mot det ”allraheligaste”. Redan det första för­bun­det rymde en antydan om ett steg vidare.