5:e söndagen i Fastan

Predikan 5 söndagen i fastan 2025

Kära bröder och systrar, kära medkristna som väntar Kristi uppståndelse, Låt oss börja femte fastesöndagen med den återkommande antifonen ”Lovad vare Kristus, härlighetens konung”. Vart skall  den leda oss på vårt huvudtema som är Lasaros och hans befrielse ur dödsriket? Innan vi förkunnar budskapet om Guds rike till alla, får vi möta Jesus som konungen i hans eviga härlighet; ”Lovad vare Kristus, härlighetens konung”.

Predikan 5 söndagen i fastan 2025

Att påpeka synd är inte att döma – det visar vägen till ett nytt liv. Kära systrar och bröder i Kristus, En utbredd fördom i vår tid är att det skulle vara att ”döma” att uttrycka en moralisk uppfattning. Dvs att hävda att det finns en sanning, oberoende av våra känslor och viljor, om vad som är en god person, och vad en god person gör och inte. Giltig för alla. En sanning som är nedlagd i vår mänskliga natur av vår Skapare, men som man kan nå fram till genom att resonera med förnuftet, oavsett om man tror på Gud eller inte. Som inbegriper allt vi gör gentemot oss själva och varandra, för att stödja det som bäst främjar allas mänskliga värdighet och växt, i alla avseenden, också andligt.

Predikan 5 söndagen i fastan 2024

Påsk redan i naturen. Påsken närmar sig. Vi märker det i dagens läsningar. Vår moder, kyrkan, vill gö­ra oss beredda att fira påsk med renade och vidgade hjärtan. Jesus använder en bild från naturen för att förklara påskens hemlighet. Han talar om vete­kor­net som faller i jorden och dör, men som därigenom bär mångfaldig frukt. Om kornet inte faller i jorden för att dö, förblir det ett ensamt korn. Men när det ”off­ras” och dör bär det frukt i många nya korn. Redan naturen tycks känna något av pås­­­kens hemlighet. Men Jesu död går utöver naturens lagar. Vetekornet har ingen egen vilja, men Jesus bejakar själv vetekornets väg. Han berö­vas inte sitt liv, han ger det.

Predikan 5 söndagen i fastan 2024

Kära bröder och systrar, Vi kommer nog alltid hit tillsammans för att tacka Gud. Nu  tackar vi Gud särskilt genom vår fasta. Ingen av oss har upplevt exakt samma händelser att tacka för. Att tacka Gud är ändå en viktig del i att förbereda oss för det eviga livet. Det ska vi alltid komma ihåg. Livet, som sådant, har skänkts oss som gåva. Vem kan då vara otacksam? Vad Jesus gör är att alltid uppmana oss till heligheten. Men vad är egentligen helighet? Låt oss stanna upp en stund inför liknelsen om vetekornet som måste dö för att fortplanta sig och ge nytt liv.