21:a söndagen "under året" - årgång C

Predikan 21 söndagen under året 2025

Kära bröder och systrar i Herren, När vi lyssnar till evangeliet idag behöver vi tänka allvarligt på vår egen väg som Jesu lärjungar. Har vi tagit frälsningen för given? Kyrkans missionerande signaleringar och försäkringar talar ju om Guds kärlek och barmhärtighet i så starka ord att vi inte tycker att vi måste göra något särskilt eller bli ”mer andliga”. Gud är kärlek. Utgivande, förlåtande, till och med inkluderande kärlek. Människan har i sitt högmod blivit sin egen religion.

Predikan 21 söndagen under året 2025

Den goda kampen. ”Är det bara några få som blir räddade/frälsta?” Att en människas liv kan sluta i evig olycka, är för de flesta idag en ickefråga, eller nästan anstötlig. Om det överhuvudtaget finns ett evigt liv, så uppfattas Gud som nästintill skyldig att öppna portarna för alla som knackar på. Här finns ingen fråga alls, snarast upplevs det som en rättighet för den människa som överhudtaget intresserar sig för andliga frågor. Men så har det inte alltid varit. I andra tider har det varit en intensivt diskuterad fråga.

Predikan 21 söndagen under året 2022

Det är viktigt att fråga! Att våga fråga även de enklaste frågor, ibland kanske vi till och med kallar dem ”dumma”. Men det finns inga dumma frågor! Små barn frågar ofta. Varför det? Hur då? När då? Varför? Varför? När vi får rätta svar växer vi i kunskap som är viktigt för hela livet. I dagens evangelium ställs en viktig fråga. Någon frågade Jesus:

Predikan 21 söndagen under året 2022

Så här vill Jesus att vi ska göra med valet. Kära systrar och bröder i Kristus, Den Helige Augustinus sade en gång så här i en predikan: ”Så ofta vi måste utstå […] svårigheter är dessa på samma gång […] tillrättavisningar för oss. Inte heller den heliga Skrift lovar oss frid, trygghet och ro, och evangeliet förtiger inte svårigheter”.

Predikan 21 söndagen under året 2019

Den hoppfulla kampen. ”Är det bara några få som blir räddade/frälsta?” Frågan kommer från en anonym röst i den folkskara som följer Jesus när han går genom städer och byar och undervisar. Det är knappast en vanlig fråga idag. Att en människas liv kan sluta i evig olycka, är för de flesta en icke-fråga eller näs­tan an­stötlig. Om det överhuvudta­get finns ett evigt liv, så uppfattas Gud som nästintill skyldig att öppna por­tarna för alla som knac­kar på. Här finns ingen fråga alls, sna­rast upplevs det som en rättighet för den männi­ska som överhudtaget intresserar sig för andliga frågor. Men så har det inte alltid va­rit. I andra tider har det varit en intensivt diskuterad fråga. Men vi lämnar den teoretis­ka diskussionen.