17:e söndagen "under året"

Det goda valet. Salomo handlade klokt när han blivit kung efter sin fader David. Han var ung och oerfaren. I en dröm hade han fått löfte av Gud att be om vad han ville och önskade. Han bad inte om framgång och rikedom, inte om seger över sina fiender och inte om personlig ära. Han bad om ett lyhört sinne, om förmåga att skilja mellan gott och ont, så att han kunde bli en rättvis domare och därmed en god kung för sitt folk. Den bönen behagade Gud och han gav Salomo ett vist och förståndigt hjärta. Det som hände Salomo är en bild för människans grundläggande val i livet. På något sätt gör varje människa ett avgörande val hur hon vill leva sitt liv. Ofta sker det omedvetet. Men ingen människa kan smita undan det valet. Också den som bara följer med strömmen gör ett val, hon väljer att följa med strömmen, till sitt eget fördärv. Den som söker och väljer den rätta vägen har insett att hennes liv är för värdefullt för att utlämnas åt godtyckliga krafter.

Påträngande bön. I dagens evangelium ger oss Herren en enkel böneskola, i två delar. Först lär han sina lärjungar Fader vår och sedan berättar han en historia. Först lägger han en formulerad bön i lärjungarnas mun. Sedan lär han dem att be uthålligt och påträngande. Till en början är människan som ett litet barn. Hon lär sig tala genom att säga efter mamma, som lägger ord i barnets mun. Nu är det kyrkan, vår andliga moder, som lär oss vårt egentliga modersmål, bönen. Människan får ord lagda i sin mun, även om hon inte omedelbart förstår deras innebörd. Hon behöver inte varje gång fundera ut hur hon skall formulera sig.