Kära bröder och systrar, Innan vi försöker närma oss Johannes evangelistens ord om brödundret, låt oss ett litet ögonblick tänka på vad det är som håller oss vid liv. Vi lever. Men av vad? Vi behöver både något kroppsligt och något andligt. Utan det tappar vi greppet om verkligheten. Som kristna tror vi att det är den andliga enheten i Kristus som är grunden: Vi bevarar den andliga enheten, ”en enda kropp och en enda Ande”, som vi läser i Efesierbrevet (4:4). ”En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas Fader”
”Katolska kyrkan inbjuder alla till enheten i tron som sedan närs av Livets bröd" Kära systrar och bröder i Kristus, Tron på att Gud genom mirakel kan ingripa i världen, i alla dess naturliga ordningar, är en nödvändig följd av tron på att Gud som skapare och därmed herre över materien. Men idag kan vi t o m höra kristna tvivla på ögonvittnesskildringarna om Jesus mirakel för att de inte kan förklaras med empirisk vetenskap. Då glömmer man att själva poängen med ett mirakel är att det inte kan förklaras med våra metoder för att mäta orsaker och samband.
Kära bröder och systrar, Den här söndagen är snart över. Låt oss bara se tillbaka i livet och framåt. Ser ni som jag att söndagarna bildar en lång sammanhållande kedja som skyddar oss mot det onda. Hur många söndagar vi ska få uppleva i livet har Gud bestämt. Det har vi själva inte makt över, därför väntar vi oss att Guds vilja ska ske i vårt liv. ”Ske din vilja” är vår dagliga bön. Vi lär oss att ödmjukt vända oss till Gud i allt. Vi inträder i våra relationer med ansvar och bön att kärleken ska bestå.