Kortpredikan 9 maj 2019
Apg 8:26-40 Ps 66:8-9,16-17,20 Joh 6:44-51
"Ingen kan komma till mig (Jesus) utan att Fadern som har sänt mig drar honom."
Människan kan inte bara "bestämma sig" för att tro på Kristus. Tron är både en viljeakt och en gåva, ett verk av nåden, av Guds dragande genom sin Ande.
Vi ser det hos etiopiern, som kanske hörde till "de gudfruktiga", de som stod nära den mosaiska tron. Många blev proselyter och upptagna i den mosaiska gemenskapen.
Han läser profeten Jesaja, men förstår inte. "Hur skall jag kunna förstå utan att någon vägleder mig?"
Aposteln Filippos, som leds av Anden till etiopiern, öppnar hans ögon för att Jesaja 53 är en profetia om Jesus. Hans tro leder till dopet.
Det hela går fort, som om Anden hade ”bråttom”.
Katekes, tro och dop ger ett grundmönster. Anden drar människan till tro med hjälp av den apostoliska undervisningen. Den som "lyssnar till Fadern kommer till mig", säger Jesus.
Tron drar människan ända in i den Heliga Treenigheten.
Då kan också Jesus säga: "den som tror har evigt liv", eftersom han är Faderns Son och tron ett verk av Anden.
Det hela, både inkarnation, påsk och pingst, är samlat och bekräftas i den heliga eukaristin.
”Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”
pater Ingmar Svanteson