Kortpredikan 23 juni 2021
1 Mos 15: 1-12, 17-18; Ps 105: 1-4, 6-9; Matt 7: 15-20
Abram klagar över sin barnlöshet, men får löftet om en arvinge ur hans eget liv. Denne arvinge skall mångfaldigas till en enormt antal: ”räkna stjärnorna… så skall din säd bli”. Ur den ende skall bli de många. Vi skymtar konturerna av Kristus och hans Kyrka.
Abram trodde på Herren, och denna tro räknas honom till rättfärdighet. Aposteln Paulus skall långt senare tala om trons sköld. Redan Abram fick höra det: ”Frukta inte, Abram, jag är din sköld.” Tron på Herren ger oss en sköld mot tvivel och klenmod.
Ändå saknas något. Abram frågar hur han skall besitta landet. Han uppmanas då att bära fram ett offer. Det kan tyckas primitivt, men rymmer en djupare mening. Han styckar djuren lägger styckena bredvid varandra. En förskräckelse och ett stort mörker kommer över honom.
När det blivit alldeles mörkt ser han en flammande låga som far fram mellan styckena. På den dagen sluter Herren ett förbund med Abram.
Långt, långt senare skall Kristi kyrkas präster bära fram brödet, förvandlat till Kristi kropp, på altaret som ett offer. Och bredvid hans kropp kalken med Kristi blod.
I den eukaristiska bönen skall de tala om ”det nya och eviga förbundets blod”, närvaron av det som hände när Jesus överlämnade sin ande och ett stort mörker kom över jorden.
Prästen skall förkunna ”Trons mysterium” och bära fram detta offer som en ”trons sköld” mot alla ondskans andemakter i himlarymderna och i våra hjärtan.
Abram fick driva bort ”rovfåglar” som slog ner på offret. Jesus varnar för falska profeter som förför och förskingrar. Samma kamp pågår i hjärtat.
Abram drev bort rovfåglarna. Herdarna måste avslöja och driva bort förförarna. De troende genomskåda och driva bort frestelserna.
När det blivit alldeles mörkt ser Abram en flammande låga mellan styckena. För tron flammar den lågan i varje eukaristi.
Redan psalmisten besjunger det: ”Herren tänker evigt på sitt förbund, intill tusen släkten på det han har stadgat, på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak (förebild till Jesus)”.
pater Ingmar Svanteson
