Kortpredikan 20 maj 2019
Apg 14:5-18; Ps 115:1-4,15-16; Joh 14:21-26
Tre inblickar i samma drama.
Först - Paulus fäster blicken på en lam man. Han ser att mannen har tro så att han kan bli botad. Och han blir botad med hjälp av Paulus ord.
De flesta som bevittnar det ser något annat. Eftersom det sker i en grekisk kultur tror de att "gudarna" har stigit ner ibland dem. De kallar Paulus för Zeus och Barnabas för Hermes.
För apostlarna blir det ett givet tillfälle att förkunna skillnaden mellan "maktlösa gudar" och "den levande Guden".
Psalmisten kallar avgudarna "verk av människors händer", medan den levande Guden "har skapat himmel och hav och allt vad de rymmer".
Själva kallar sig apostlarna "svaga människor", trots de gåvor som Gud har lagt i deras händer.
Av samma skäl kan inte Jesus "visa sig för världen". Det skulle uppfattas på samma sätt som när grekerna trodde att Paulus och Barnabas var "gudar".
Det finns bara en väg för att se, trons väg. Den lame mannen hade "hört på när Paulus talade". Tron väcktes genom ordet, som är Ande och liv.
Den inte bara väcks, den bevaras också genom Herrens ord. "Om någon älskar mig bevarar han mitt ord".
Den yttre händelsen med den lame motsvaras av en inre. Jesu ord ger oss inblick i vad som sker. Den som bevarar Herrens ord skall bli älskad av Fadern. Jesus ger ett löfte i Faderns namn: "Vi skall komma till honom och stanna hos honom".
Faderns och Sonens verk är samtidigt ett verk av Anden som också fullbordar det: "Han skall lära er allt och påminna er om allt som jag har sagt er".
Tron ger den tredje inblicken, i den heliga eukaristin - där kyrkan ärar Fadern och Sonen och den helige Ande, och blir helad.
pater Ingmar Svanteson