Kortpredikan 17 juni 2020
2 Kung 2: 1, 6-14; Ps 31: 20, 21, 24; Matt 6: 1-6, 16-18
Profeten Elia tas upp i himlen inför sin efterföljare Elishas ögon. Men dessförinnan ger han honom ett generöst erbjudande: ”Be mig om vad jag skall göra för dig, innan jag blir tagen ifrån dig.”
Elisha ber frimodigt om ”en dubbel arvslott av hans ande”. Det var enligt Mose lag den lott som tillföll ”den förstfödde”. Elias kraft överförs på hans efterföljare. När Elisha slår på vattnet med Elias mantel delar det sig och han kan gå över Jordan.
Är detta inte en profetia om vad som ges åt apostlarna sedan de sett Jesus fara upp till himlen?
Jesus andas på dem och säger: ”tag emot helig Ande”. De får fullmakt att förlåta synder och fira hans åminnelse. Det öppnar väg genom Jordans vatten, gränsfloden, som förde folket in i det utlovade landet.
Gåvan ges Elisha genom hans frimodiga bön. Jesus talar om bönen i den inre kammaren, ”i det fördolda”.
Den yttre kraften, synlig i ”en vagn av eld, med hästar av eld”, har sin källa i det fördolda.
”Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.”
Kristi uppståndelse och himmelsfärd har sin källa i hans överlåtelse åt Faderns vilja, hans bön i det fördolda.
Kristi himmelsfärd, förebådad av profeten, betyder att alla fiender skall läggas under Kristi fötter.
Samma profetiska uppdrag fortsätter i hans kyrka och i hans lärjungar.
Det börjar i hjärtats bön i det fördolda, vars källa är den heliga eukaristin.
”Var frimodiga och oförfärade i era hjärtan.”
pater Ingmar Svanteson
