Kortpredikan 12 juni 2019
2 Kor 3:4-11; Ps 99:5-9; Matt 5:17-19
Paulus jämför de två Förbunden. Han gör det genom att kalla det första något stort, men det andra kallar han större, det första starkt, det andra starkare.
Det kan hos Paulus ibland låta som en kontrast, där det första måste avvisas och ersättas för att ge plats för det andra. ”Bokstaven dödar, men Anden ger liv.” Så har man ofta i historien uppfattat förhållandet mellan de två Förbunden.
Men samtidigt talar han om en ”härlighet” som utgår från Moses ansikte. Det är samma ”härlighet” som omger också ”Andens tjänst”. Skillnaden består i att den första ”härligheten försvinner”, medan den andra ”består”. ”Om det som försvinner hade härlighet, hur mycket större är inte härligheten som består.”
Också Jesus talar i Bergspredikans inledning om förhållandet mellan de två förbunden: "Jag har inte kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla."
Jesus kommer inte med något i historien okänt eller något för människan helt nytt. Däremot med något fullbordat och förnyat.
Det absolut nya kan locka och verka häftigt. I den ”tävlingen” framstår det kristna och särskilt det katolska som svagt.
Vi har inget "nytt" att komma med, däremot med något förnyat, återställt och fullbordat. Det gäller på en rad områden, men inte minst förhållandet mellan de två Förbundens texter, de vi kallar Gamla och Nya Testamentet.
Kyrkans tro säger: ”Det nya är fördolt i det gamla, och det gamla uppenbaras i det nya”.
Då upptäcker vi det stora redan i det första Förbundet, men det ännu större i den Nya Förbundet.
Vi hör och firar det i varje eukaristi, det nya och eviga förbundet.
pater Ingmar Svanteson