Predikan på den första martyren S:t Stefanos festdag 2017
Apg 6:8 - 10; 7: 54 - 60; Ps 31:3 - 17; Matt 10:17-22
Kära medkristna,
I varje kristens liv kommer förr eller senare frågan om martyriet ställas till oss. Det är alltid rätt för oss alla att tänka oss martyriet därför att Kristus dog på ett kors för den sanning han vittnade om öppet och utan att kompromissa. Han var Sanningens och frälsningens martyr.
Vi söker inte martyriet, men det kan söka oss. Ingen vet om, när och hur. Men ”Akta er för människorna”, säger Jesus i dag. ”De skall utlämna er åt domstolar och de skall piska er i sina synagogor” (Matt 10: 17). Och på ett annat ställe i samma Matteus evangelium svarar han på vad som ska hända vid tidens slut: ”Se upp så att ingen bedrar er. Många kommer att uppträda under mitt namn och säga: ’Jag är Messias och de skall bedra många’” (Matt 24: 5).
Det finns alltid konflikter som kan spåra ur och ta sig våldsamma former. Stefanos var känd i Jerusalem under åren efter Kristi lidande, död och uppståndelse som ett starkt vittne för tron på Kristus. I oroligheterna mellan de judekristna och de grekisktalande judarna i den unga kyrkan som handlade om fördelningen av hjälp och mat till de fattigaste, spred hans motståndare ut falska rykten om honom, som till exempel att han förkastade Mose lag och vanhelgade templet. Lögnerna om Stefanos var avsedda att skada hans anseende och hans verk i Kyrkan.
Vad den här tiden lär oss är att aldrig utesluta sådana anklagelser eller förföljelser som leder till döden. Även om det inte är förföljelse till döden är de ändå riktiga förföljelser för trons skull. I mycket utsatta situationer måste vi som kristna handla på samma sätt som Kristus själv, och som Stefanos, och som alla de tusentals martyrer som finns inskrivna i himlen som blodsvittnen. Jesu ord: ”Fader, förlåt dem ty de vet inte vad de gör” och Stefanos’ ”Herre, ställ dem inte till svars för denna synd” (Apg 7:60) är ord vi måste förstå kan komma att gälla oss själva – på ett eller annat sätt!
I vår egen närtid minns vi den 84-årige katolske prästen Jacques Hamel som mördades av två ISIS anhängare när han firade mässan i sin kyrka i den lilla landsortsstaden utanför Paris. I sommar är det två år sedan. Mördarna tvingade honom först på knä framför altaret, tvingade honom uttala verser i muslimsk religion och skar sedan av hans hals och skadade svårt en nunna som kommit till morgonmässan. Båda är martyrer för tron på Kristus.
Vi är inte dessa händelsers domare, är vi det förlorar vi vårt vittnesbörd och martyrernas segerpalm. Jesus säger hur vi ska vara förberedda och villiga att följa honom på korsets väg: ”Jag skickar er som får in bland vargar”. Tydligare kan varningarna inte sägas i ord. Ondskan finns hela tiden i vår närhet men vi har en Herde som leder oss – genom livets alla hotelser och svårigheter och också inför det yttersta hotet, hotet att behöva dö för våra bröder och systrar och för vår tro. ”Var därför kloka som ormar och oskyldiga som duvor”, fortsätter Jesus sin undervisning inför den tid som måste komma.
När vi nu har firat Herrens Födelses Fest har vi också fått kraften och insikten att, om det krävs av oss i Försynens namn, ge vårt liv som offer till Gud för Hans faderliga omsorgs skull, den som inte avslutas här på jorden utan fortsätter att gälla för de trogna och utvalda in i evigheten. Amen
Diakon Göran Fäldt