Predikan Jungfru Marias upptagning i him­melen 2024

Predikan Jungfru Marias upptagning i him­melen 2024

Upp 11: 19a, 12: 1-6a, 10ab; Ps 45; 1 Kor 15: 20-27a; Luk 1: 39-56

Kära bröder och systrar, kära unga och kära barn,

När vi idag firar högtiden Jungfru Marias Upptagning i himlen blir orden i Uppenbarelseboken de första som upplyser oss om de yttersta tingen. De måste därför angå oss alla. De kan föra oss närmare mysteriet människans slutliga öde eller bestämmelse. Aposteln och evangelisten Johannes har fått en vision av det övernaturliga och av en verklighet som människan inte har kunnat påverka. Låt oss en gång till lyssna till hans ord.

”Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud” (12:1).

Kvinnan är Jungfru Maria Guds Moder som var i ”barnsnöd och födslovånda” och som hotades av en ”stor eldröd drake” (12:3). Barnet hon födde skulle ”valla alla folk med en stav av järn” (). Barnet är Jesus Faderns Son född av en jungfru. Om honom hördes en stark röst i himlen säga: ”Nu finns frälsningen och kraften och riket hos vår Gud och makten hos hans smorde” (12:10 ab).

Det andra Guds ord som kommer till oss på högtiden idag är S:t Paulus i Första Korinthierbrevet: ”Nu har Kristus uppstått från de döda, som den förste av de avlidna” (15:20). Hela vår tro och allt vi strävar efter i livet har sin källa i denna sats av Paulus som blivit ett språkrör för den Helige Ande.

När vi nu säger att vi tror på Jungfru och Moder Marias upptagning i himlen, bekänner vi att ingen uppståndelse från de döda och ingen upptagning i himlen finns utan Kristi Faderns Sons uppståndelse och uppstigande till himlen och till Faderns högra sida.

Det tredje Guds ord som kommer till oss idag på högtiden Marias Upptagning till himlen är Marias egna ord i Lukas evangelium, ”Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig” (1:48). Det är precis det vi får göra idag i tron på uppståndelsens verklighet och på saligheten hos Gud i Hans härlighet. Uppenbarelsens ord om Maria som ”kvinnan klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud” är kvinnan som föder Guds Son i mänsklig gestalt. Hon har varit i ”barnsnöd och stor födslovånda” men föder utan smärta det barn som i tidens fullbordan upptar sin Moder till himlen med kropp och själ.

Kära medkristna! Finns det någon glädje som överträffar den vi upplever när vi firar högtiden Marias Upptagning till himlen?  Nej, det kan det inte finnas! Högtiden är vår egen kommande högtid då Gud tar emot oss i det himmelska Jerusalem, Guds eviga stad av ljus, saligt skådande och sann kärlek. Kristus är den förste av de avlidna som uppstått till livet efter döden och Maria är den första att bli upptagen till himlen utan att bli till jord och läggas i graven i väntan på den Yttersta dagen och den allmänna uppståndelsen. Hennes mänskliga kropp finns oförstörd i himlen liksom Kristi uppståndna kropp finns i himlen vid Faderns högra sida i väntan på den Yttersta domen som kommer men som ingen annan än Fadern känner.

Hur kan vi veta att Jungfru Maria Jesu Moder med kropp och själ upptagits till himlen av Gud? Ja, vi vet det genom att tro det och genom att tro det, vet vi det.

För världen är det en omöjlighet därför att tro och förstånd inte är vägar till sanningen för dem, medan det är sanningens väg för det messianska folket, för Kyrkan, för Kristi kropp i världen, alltså för oss, kära bröder och systrar, kära unga och kära barn i kristna familjer.

Tron säger ja, absolut ja till Marias Upptagning i himlen med kropp och själ! Men varför vittna offentligt om denna tro? För att påven Pius XII gjorde det till en trosartikel den 1 november 1950? Det har gett oss rätten att fira Guds Moders Upptagning som högtid. I Sverige var det under den katolska tiden nationaldag!

För många räcker det men i för alla. Man vill ha en förklaring. Alldeles rätt! Vill man tro det, vill man ha en grund för att tro det. Den moderna hedendomen är så fjärran från den kristna uppenbarelsen att den inte ens efterfrågar förklaringar eller konkreta bevis. Hedendomen i vår tid har grävt ner den kristna religionen i ett långtidsförvar som om det handlande om kärnkraftsavfall med dödlig strålning.

Man har frivilligt kastat bort grunden för verklig vishet om kosmos och om människans höga kallelse och evigt liv hos den som har all makt över tingen och tiden och livet. Av detta vill den moderna hedendomen inte längre befatta sig med. Den vill stolt vila på sin egen kraft. Man vill avsluta livet med ekologisk begravning och kasta askan i havet eller på en plats där den döde brukade leva och bo.

Men vi är inte arvtagare till den materiella hedendomen utan till den kristna tron som vi tagit emot i dopet och bekräftat genom vårt andliga liv, var vi än lever och bor.

Grunden för tron är att den fysiska döden kommit in i världen genom synden. Finns inte synden i människan dör hon inte. Alla har syndat, alla får genom att tro på Gud förlåtelse och frid med Gud. Våra kroppars uppståndelse, vi kan i dag säga våra kroppars Upptagning till himlen, måste vänta till Domens dag, Kristi Dag! Amen.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.