Vad Blaise Pascal betyder idag

3
min read

Vad Blaise Pascal betyder idag

ons, 10/04/2023 - 22:24
Posted in:
0 comments

Historikern James Hitchcock kallar Pascal ”den viktigaste katolske tänkaren” från 1600-talet till 1900-talet.

Okänd målare, “Porträtt av Blaise Pascal,” omkring 1690 (foto Public Domain)

 

“När jag tänker på hur kort livet är och hur det uppslukas i evigheten före och efter, som bara den lilla plats jag fyller ut och som jag till och med kan se men som är uppslukad i den oändliga oändligheten av platser som jag inte känner till och som inte känner till mig, då skrämmer det mig… Vem har fört mig hit? På vems befallning och ledning har denna plats och denna tid blivit min lott?”

Visst är detta den postmoderna tidens modersmål, vår ångests och vår ängslans språk! Men det var en djupt troende katoliks ord för 400 år sedan – Blaise Pascals.

Historikern James Hitchcock kallar Pascal ”den viktigaste katolske tänkaren” från 1600-talet till 1900-talet. Påven Franciskus kallade honom “en oförtröttlig sanningssökare” i några minnesord till hans födelseår 1623 för fyra hundra år sedan. T.S. Eliot skrev på 1930-talet att ”han inte kände till någon religiös författare som var mer aktuell för vår tid.”

Likväl efterlämnade Pascal bara två böcker – en religionspolemisk och den andra oavslutad vid tiden för hans död. Varför är han då av vikt för oss idag?

Att han var ett matematiskt geni som formulerade en sannolikhetsteori och uppfann en föregångare till den moderna datorn, är en sak. Han var också en djupt andlig människa som 1664 hade en erfarenhet inom mystiken – ”rätten till elden”, och som förändrade hela hans liv.

Även om han själv antagligen inte var jansenist fick han ta emot hugg och slag i försvaret av Port Royal, där systern Jacqueline var nunna, inte minst på grund av Pascals ”Breven från landsorten” (Lettres provinciales). Brevens polemiska innehåll trasade sönder alla intellektuellt förutfattade meningar som fienderna till Port Royal gett spridning åt. Jansenismen var en rigorös katolsk rörelse som uppstått, när man teologiskt försökt förena den fria viljan och den gudomliga nåden.

Men det är för Pensées (Tankar) han fått en fast plats i världslitteraturen. De kom ut 1662 när Pascal var 39 år. Avsikten med boken var massivt apologetisk för att framhålla kristendomens unika företräde och katolicismens i synnerhet. Och fast han inte fick leva länge nog för att skriva den färdigt, finns alla hans iakttagelser och olika upplägg där i kristallklar fransk prosa som tillsammans utgör ett helt band av texter och argument som tyder på en klar och genomtänkt plan från början. Den innehåller allt från långa utläggningar till aforismer i en enda sats.

Boken tar upp en väsentlig fråga: ”Vad är meningen med livet som människa? Pascal kommer till slutsatsen att den kristna tron ”i första hand fastställer följande två ting som uppenbara, nämligen att den mänskliga naturen är fördärvad och att dess återupprättandet kommer genom Jesus Kristus.” Tron kommer då inte enbart från förnuftet utan från förnuftet i förening med något mycket djupare, som han kallar ”hjärtat”.

För Pascal är det här inte en känslosamhetens maxim utan en slutsats man kommer fram till genom att reflektera över sådana fakta som finns för handen.

“Det är inte bara genom förnuftet vi känner till sanningen utan också av hjärtat genom vilket vi känner till de första grundsatserna,” skriver han. Han tillägger: ”Hjärtat har sina skäl som förnuftet inte känner till… det är hjärtat som upplever Gud.”

För dem som kanske behöver något lättfångat att ta till, föreslår icke desto mindre Pascal sin berömda ”vadslagning” om tron på Guds existens: ”Låt oss väga för eller emot och slå vad om att Gud finns: om man vinner vadet, vinner man allt; om man förlorar, förlorar man ingenting. Låt oss alltså slå vad om att Gud finns.”

T.S. Eliot avslutar sin hyllning till Pascal med dessa ord: ”Jag kan inte tänka mig någon annan kristen författare, inte ens Newman, som man kan rekommendera dem som tvivlar men som har förmågan att skapa något och som har känslans förståelse för något som bara kan kallas livets och lidandets mysterium.”

Vi möter här en människa för vår nutid vars betydelse möjligtvis är till och med större än den varit för hans egen tid.

Russell Shaw

Översättning, Göran Fäldt, i oktober 2023.

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Gråbröderna

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
30/09/2024
Katolsk Horisont
22/09/2024
Katolsk Horisont
7/09/2024
Katolsk Horisont
6/09/2024
Katolsk Horisont
5/09/2024
Katolsk Horisont
21/08/2024