Kyrkans syn på fred och krig – fallet Ukraina

4
min read

Kyrkans syn på fred och krig – fallet Ukraina

tors, 07/07/2022 - 14:12
Posted in:
0 comments

Det ryska anfallskriget mot Ukraina har fortgått i veckor och inget slut kan ännu skönjas. Ryssland har bombat många städer till ruiner. Som bäst håller Ryssland på att förstöra Ukrainas logistiknät, vägar, järnvägar och flygplatser. Tusentals civila har dödats, mördats, bränts, våldtagits och kidnappats samt misshandlats. De ryska invasionstrupperna lämnar efter sig massgravar och lik längs med gator och torg samt sönderbombade byggnader överallt var de farit fram. De ryska anfallsstyrkorna har också systematiskt hindrat civila från att fly från sönderbombade städer och byar. Tåg och bussar som evakuerar civila bombas. Trots detta har miljoner flyktingar lyckats fly till väst och Europa. Inom landet finns det också miljontals interna flyktingar. Vi upplever Europas största humanitära katastrof och folkmord sedan 1945.

Ryssland har genom sitt aggressiva och hänsynslösa invasionskrig mot Ukraina skapat den största flyktingsströmmen sedan andra världskriget. Ukrainas ekonomi (BNP) väntas halveras i år. Även inom EU kommer unionens tillväxt falla dramatiskt, likaså väntas inflationen att stiga betydligt. Ryssland och dess politiska ledning bär allena ansvaret för denna humana, ekonomiska och samhälleliga katastrof. 

Katolska kyrkans politik

Den katolska kyrkan förhåller sig till krig ur en religiös och social synvinkel. Krig som fenomen behandlas i vår katekes (#2309–2327) samt i Andra Vatikankonciliets slutdokument. Kyrkan har även klargjort sin ståndpunkt till krig i kompendiet gällande kyrkans sociala doktrin (#488–520). 

Andra Vatikankonciliet utgår från begreppet fred och bevarande av freden. Fred innebär helt enkelt avsaknaden av krig. Kyrkan utgår från rättvisa i synnerhet samhällelig rättvisa. Avsaknaden av denna rättvisa leder till krig. Därför konstaterar konciliet att ett samhälle måste vara rättvist och i god tro dela med alla sina medborgare de rikedomar som finns i ett land inklusive kunskap. Alla måste i ett samhälle behandlas värdigt. Fred är alltså resultatet av medmänsklig kärlek till alla. Denna förpliktelse överstiger juridiska lagar och ukaser. Bristen på medmänsklig kärlek är grogrund för krig i och med att alla är syndare. 

Krig och tagande av liv är synd mot femte budordet “du skall inte döda”. Alla, både individer och regeringar har en förpliktelse att på alla sätt motarbeta krig. Däremot har alla regeringar förpliktelsen att försvara sig mot anfall om fredsförhandlingar misslyckats. Den anfallna parten har moralisk legitimitet. Kyrkan har här satt upp vissa villkor för denna legitimitet. Hotet och skadan som angreppet utgör kan anses vara bestående, allvarlig och säkert. Militärt försvar är den ända möjligheten att försvara sig. Man borde, åtminstone teoretiskt, ha möjlighet att vinna. De militära våldsmetoderna för inte vara oproportionella i förhållande till målet som man vill uppnå. Stater har rätten att mobilisera och bör följa den moraliska lagen under kriget. 

Kyrkan lyfter fram folkmord och mord på civila på basen av att de t.ex. hör till en etnisk grupp, religiöst samfund eller folk. Dylika mord anser kyrkan vara dödssynder. Kyrkan lyfter också fram förstörelsen av städer och byar samt enhetligt samt geografiskt definierade områden. Militära aktioner mot dessa är inte bara synder mot människor, men också mot Gud själv. Här hänsvisar kyrkan till massförstörelsevapen av olika slag, i synnerhet atomvapen samt kemiska och biologiska vapen. Vissa andra massförstörelsevapen såsom vit fosfor och splitterbomber inkluderas också i denna kategori. 

Kyrkans sociala doktrin

I kompendiet av kyrkans sociala doktrin lyfter kyrkan fram fred som grunden för mänsklig samexistens. Endast genom fred kan man uppnå välfärd, rikedom och avsaknaden av rädsla samt slutligen glädje. Gud finns inte hos våldsamma härskare och våld. Bestående fred skall alltid vara målsättningen för samhällen. I varje mässa önskar vi varandra fred. I bergspredikan konstaterade Jesus “Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner” (Matteus 5:9). 

Fred som sådan har ett värde som bör vara grundat på rättvisa och medmänsklig kärlek. Om man misslyckas med att upprätthålla fred är resultatet krig. Krig i dagens värld har en synnerligen farlig dimension, nämligen massförstörelsen av, i värsta fall, hela mänskligheten. Krig har också en individuell moralisk dimension som påverkar de inblandade kanske i generationer. 

Alla anfallskrig är i sig själv, per definition, alltid omoraliska. Den som blir anfallen har alltid rätten att försvara sig. Anfallaren har aldrig den moraliska rätten att hänvisa till politiska eller militära målsättningar då han inleder ett anfallskrig. De soldater vilka deltar i anfallskriget har den moraliska rätten att inte följa order vilka bryter mot internationell lag. Om de trots detta deltar i anfallskriget (och begår eller deltar i sådana brott) kan de dömas i internationell rätt. De kan i detta fall inte hänvisa till order från befäl eller överordnade. Naziledaren och judemördaren Adolf Eichmanns försvar i domstolen i Jerusalem gäller inte – “Jag visste inte!” 

Alla civila som berörs av krig har rätt till skydd. Kyrkan har ett klart utryckt ansvar för att både materiellt och andligt stöda flyktingar men också deras berättigade mänskliga rättigheter. 

Om den anfallande parten i ett krig på något sätt försöker eliminera (döda, skada, bränna) civila på basen av deras etnicitet, nationalitet, religion, eller språkbehörighet anses det vara en allvarlig kränkning av deras grundläggande mänskliga rättigheter. Alla som bryter mot de lagar som det internationella samfundet satt upp skall och bör dömas in den Internationella Brottmålsdomstolen. Detta gäller i synnerhet dem vilka begått folkmord, brott mot mänskligheten och brott gällande aggression (anfall) samt användandet av massförstörelsevapen. 

Ett betydande medel mot den anfallande parten är internationella och i synnerhet ekonomiska sanktioner. Dessa skall i första hand riktas mot det anfallande landets politiska och militära ledning och beslutsfattare, inte mot samhället eller befolkningen gement.

Caritas i Finland

Den katolska kyrkan är synnerligen väl medveten om vad som händer i Ukraina. Innan Ryssland inledde sitt anfallskrig fanns det närmare sex miljoner katoliker i Ukraina. Många av dessa har flytt, också till Finland. I vårt land är det Caritas som i första hand strävar att stöda och hjälpa dem. Alla som påträffar katolska ukrainare borde informera dem om Caritas och om den katolska kyrkan samt om den lokala församlingen. Många vill säkert gå i bikt och motta sakramenten i synnerhet den heliga eukaristin.

Det ryska anfallskriget i Ukraina fortsätter. Det är inte helt klart vilka Rysslands målsättningar är; det beror på vem som uttalar sig. Det som är klart är att flera ukrainare kommer att komma till vårt land. Man uppskattar antalet till 60 000 kanske t.o.m. 80 000. Vi som katoliker har ett speciellt ansvar för dem, i synnerhet uniaterna, våra grekisk-katolska trosbröder.

                                                                                                              Jan-Peter Paul

Inlägget kommer från sidan www.fides.katolinen.fi

Direktlänk till inlägget klicka här

Gråbröderna

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
24/11/2022
Katolsk Horisont
10/11/2022
Katolsk Horisont
12/09/2022