Gudomlig barmhärtighet och det Heliga Hjärtat delar ett gemensamt budskap

5
min read

Gudomlig barmhärtighet och det Heliga Hjärtat delar ett gemensamt budskap

lör, 04/06/2024 - 19:54
Posted in:
0 comments

KOMMENTAR: Vi påminns av de två andakterna Herrens Hjärta och Barmhärtighet om att vi skapades för större ting än synd och mörker.

Bild av Guds Barmhärtighet bredvid Jesu Heliga Hjärta som visas på ett bönekort. (foto: Shutterstock/Wikimedia Commons)

 

I helgen firar vi en första fredag för att hedra det Heliga Hjärtat och den Gudomliga Barmhärtighetens Söndag. Även om det skiljer cirka 300 år mellan de två andakterna, delar de ett gemensamt budskap och ett liknande uttryck för Guds kärlek till mänskligheten.

De två bilderna av det Heliga Hjärtat och den Gudomliga Barmhärtigheten delar till och med en anmärkningsvärd likhet, där båda bilderna visar strålar av nåd och barmhärtighet som flödar från Herren Jesu hjärta.

Det Heliga Hjärtats älskvärda hängivenhet gavs till Kyrkan och formaliserades genom Jesu Kristi uppenbarelser till St. Margaret Mary Alocoque. Under 1600-talet blev den enkla Visitationsnunnan i Paray-le-Monial, Frankrike, en apostel för gudomlig kärlek.

En bild av Jesus Kristus som visar sig för St. Margaret Mary Church of San Michele, Cortemilia, Italien.

En bild av Jesus Kristus som visar sig för St. Margaret Mary Church of San Michele, Cortemilia, Italien. (Foto: Wikimedia Commons)

 

Det berättas att Jesu Heliga Hjärta först visade sig för besökssyster Margaret Mary år 1673. Nunnan var känd för att ha ett blygsamt intellekt och vara klumpig i sina plikter. Trots dessa egenheter talade Jesus till henne under bönen och visade henne sitt hjärta, brinnande av kärlek och upptänd av vänlighet mot alla.

Herren gav den heliga Margareta Maria ett konsekvent budskap, som sträckte sig över fyra uppenbarelser på 18 månader. Varje uppenbarelse gavs inom ramen för den eukaristiska tillbedjan och innehöll enorma uttryck för kärlek och tillgivenhet för den mänskliga familjen.

I synnerhet betonade det Heliga Hjärtats budskap den skada som synden orsakar, allvaret i brott mot det heliga sakramentet och det onda i att ta emot den heliga kommunionen på ett ovärdigt sätt. Men sådana uppmaningar placerades i en bredare förkunnelse om Guds kärlek, barmhärtighet och medkänsla med alla människor.

Herren kallade alla människor att komma till honom utan att tveka eller hindras. Han beklagade sig över att många hade ignorerat honom och sa till Sankta Margareta:

”Se detta Hjärta som har älskat människorna så mycket att Det inte skonade något, till och med gått så långt som att uttömma och förtära Sig självt, för att bevisa Sin kärlek för dem. Och i gengäld mottar jag ingenting annat än otacksamhet från de flesta människor genom det förakt, vanvördnad, helgerån och kyla med vilket de behandlar mig i detta kärlekens sakrament.”

Budskapet från det Heliga Hjärtat var ett eko av samma kallelse som gavs av vår Herre under hans offentliga verksamhet. Det är samma vädjan till den syndiga och sårade mänskligheten att vända sig till honom för barmhärtighet, helande och upprättelse, som han sade:

”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor, jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt, och min börda är lätt.” (Matteus 11:28-30. Översättningen från Bibel 2000. Övers. anm.).

Det Heliga Hjärtats budskap kunde inte ha kommit mer lägligt, eftersom det kom vid en tidpunkt då Kyrkan befann sig i en djup strid med jansenismens falska lära. Det jansenistiska kätteriet innehöll många andligt farliga övertygelser, bland dem fanns en radikal pessimism om den mänskliga naturen, en tro på att de flesta människor skulle bli fördömda och att endast ett fåtal sällsynta själar skulle kunna räddas, och ett rigoröst iakttagande av regler som inte gav något utrymme för utveckling av dygd och innebar en allvarlig begränsning av barmhärtighet och vänlighet.

Jansenismen riskerade att beröva kyrkans själ hennes hopp och glädje i Gud.

Budskapet från Sacred Heart gavs till en enkel nunna och demonterade jansenismen och påminde oss om vår värdighet och vårt arv som Guds barn. Det Heliga Hjärtats budskap om Guds brinnande kärlekshjärta förmörkade, dolde och ersatte den falska jansenistiska bilden av Guds brinnande vrede och hämnd.

Det Heliga Hjärtats hängivenhet avtog i slutet av 1800-talet. Herrens budskap suddades ut och glömdes bort.

Som svar valde Herren Jesus en annan enkel nunna, för vilken han visade sin kärlek och barmhärtighet. Herren utvalde Faustina, som var en saktmodig polsk syster till Vår Fru av gudomlig barmhärtighet, och uppenbarade för henne de stora skatterna av sin barmhärtighet och kärleksfulla godhet.

Den historiska kontexten för den gudomliga barmhärtighetens budskap observerades av påven S:t Johannes Paulus II. I sin predikan vid Faustinas helgonförklaringsmässa år 2000 predikade den helige påven:

"Genom gudomlig försyn var denna polska dotters liv helt och hållet sammanlänkat med 1900-talets historia ... Det var mellan första och andra världskriget som Kristus anförtrodde sitt budskap om barmhärtighet åt henne."

"De som minns, som bevittnade och deltog i händelserna under dessa år och de fruktansvärda lidanden de orsakade för miljontals människor", sa Johannes Paulus, "vet mycket väl hur nödvändigt budskapet om barmhärtighet var."

Mitt i det mänskliga dramat som involverade två massiva krig av världsomspännande proportioner, överskuggade strålarna av Guds barmhärtighet och nåd mänsklighetens strålar av vrede och hämnd. Gud visade mänskligheten en annan väg, en högre väg. Han uppenbarade än en gång för oss sin förnämsta kärleksväg, som den helige Paulus lärde oss:

”Nej, men sök vinna de nådegåvor som är störst. Och då skall jag visa er en väg som är överlägsen alla andra. Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek har jag ingenting vunnit. (1 Kor 12:31-13:3 Översättning från Bibel 2000, Övers. anm.)

Under 1900-talet och in på 2000-talet kämpar mänskligheten kanske inte längre med den formella jansenismen, men den fortsätter ändå att hysa en andlig jansenism präglad av pessimism, exkludering och rigorism. Den tror på lögnerna om att mänskligheten inte är något annat än summan av sin synd.

Mänskligheten väljer återigen mörka övertygelser som försvagar dess andliga hälsa, vilket får hopp, öppenhet, barmhärtighet och ömhet att framstå som abstrakta och omöjliga att ta itu med och lösa "verkliga problem" i vår värld.

Påven Johannes Paulus II väntade avsiktligt med att helgonförklara Faustina så att hon skulle bli det första helgonet på 2000-talet. Han sade:

"Syster Faustinas helgonförklaring har en särskild vältalighet: Genom denna handling avser jag i dag att föra detta budskap vidare till det nya årtusendet."

”Det är denna kärlek som måste inspirera mänskligheten i dag, om den ska kunna möta krisen för livets mening, utmaningarna med de mest skiftande behov och inte minst plikten att försvara värdigheten."

Med det historiska sammanhanget av det Heliga Hjärtats och den Gudomliga Barmhärtighetens andakt och när vi ser den gemensamma bilden och budskapet i de två andakterna, kan vi tydligt se Herren Jesu varaktiga ansträngningar att visa oss sin kärlek och övertyga oss om sin barmhärtighet.

Herren Jesus försöker ge oss sin kärlek och barmhärtighet och sedan styrka och överbevisa oss att ge kärlek och barmhärtighet till varandra, särskilt till dem som har förolämpat oss eller som har blivit utstötta på grund av sina synder.

Herren visar oss genom sin egen kärlek att vid sidan av vår fallenhet och syndfullhet finns broderlig medkänsla, barmhärtighet, försoning och en ny början med Gud och med varandra.

Vi påminns genom de två andakterna Herrens Hjärta och Barmhärtighet om att vi skapades för större ting än synd och mörker. Vi är Guds högt älskade barn, rikt välsignade och alltid vill bli omfamnade av den Gud som omhuldar oss och tror på oss.

Fader Jeffrey Kirby

 

Fader Jeffrey Kirby

Fader Jeffrey Kirby är pastor i Our Lady of Grace-församlingen i Indian Land, South Carolina, och värd för den dagliga andaktspodcasten Morning Offering With Father Kirby.

Till svenska, april 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

 

Video: Om Guds barmhärtighet

 

Video: Att tvätta själen. Om Försoningens Sakrament

Gråbröderna

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
30/10/2024