Marlene Watkins är avbildad med omslaget till sin bok, "Everyday Miracles of Lourdes", från EWTN Publishing. (foto: EWTN Publishing)

Den heliga Bernadette Soubirous anses förståeligt nog vara det vackraste okorrumperade helgonet i den katolska kyrkan. Hennes vetenskapligt oförklarligt välbevarade kropp var inte balsamerad, kyld eller syresatt. Ändå vilar hon fridfullt, med lätt förfall orsakat av att hon hastigt tvättats med luttvål vid den chockerande uppgrävningen som upptäcktes att hon var bevarad 30 år efter hennes begravning.

Soeur Marie Bernarde, hennes namn i det religiösa livet, vilar i det lilla sidokapellet till höger om huvudaltaret i pilgrimernas reträtthus Espace Bernadette, tidigare moderhus för Sisters of Christian Instruction of Charity of Nevers i Frankrike. Den helgonlika systern ser ut som om hon sover med radbandspärlorna i sina bedjande händer. Små skolbarn ber systrarna att väcka henne så att de kan ställa en fråga till Bernadette om Vår Fru i grottan. Hon ser fortfarande så naturligt vacker ut 146 år efter sin död vid 35 års ålder. Pilgrimer paraderar förbi i bön och förundras över hennes skönhet. Men det är hennes helighet som borde hålla oss i vördnad. Vägen till helighet är tillgänglig för oss alla, men alltför ofta vandrad av alltför få bland oss.

Det är något vördnadsbjudande med att vara i närheten av ett ofördärvat helgon. Men verkligheten är att vi verkligen inte vet varför vissa helgon oförklarligt bevaras. Vad vi vet är att Bernadette inte helgonförklarades för att hon är okorrumperad. Bernadette helgonförklarades för att hon levde ett heligt liv. Bernadette är känd som ett helgon av enkelhet och det är i hennes enkelhet som vi kan hitta några enkla steg till helighet som vi kan försöka följa.

Mycket av det vi vet om Bernadette Soubirous är fokuserat på uppenbarelserna år 1858. De 18 himmelska mötena mellan Bernadette och den obefläckade avlelsen granskades, studerades och skrevs om i kyrkans dokument och ständigt i otaliga böcker för länge sedan och nu. Det sägs ofta att för att lära känna Lourdes måste vi först känna Bernadette. För att vi ska lära känna henne och hennes heliga liv, mestadels dolt från offentlig inblandning, behöver vi träffa Bernadette före, under och efter uppenbarelserna.

Före (1844-1857)

Bernadette föddes inte in i en perfekt familj. Helgon kommer inte från perfekta familjer, vilket kan vara en tröst för oss. Heliga kommer från familjer precis som vår. Som med alla helgon, inklusive Bernadette, är vi alla kallade till helig fullkomlighet från där vi är. Vår omgivning kan inte vara en ursäkt för vår brist på heligt framåtskridande, utan snarare orsaken till vår andliga tillväxt.

Bernadette kallade de första 10 åren av sitt liv för sina "tio år av lycka". Livet var inte perfekt, men hon var lycklig. Det var en enkel lycka i det dagliga familjelivet. Visst kämpade de och föll, skrattade och älskade. De arbetade hårt i den lilla kvarnen där de bodde och bad rosenkransen tillsammans varje kväll. En bön tillsammans som familj, varje dag.

Koleran spred sig i sydvästra Frankrike och smittade lilla Bernadette. Hon var ofta sjuk och led av dålig hälsa större delen av sitt liv. Hon sade: "Om den gode Guden tillåter det, måste det finnas något gott i det för mig." Bernadette fann Gud i allt och i allting.

Soubirous hamnade i svåra tider. En torka minskade skördarna, vilket hindrade den lokala ekonomin. Efter franska revolutionen kunde halva Frankrike inte läsa och skriva, inklusive Bernadette och hennes föräldrar. Deras vänliga välgörenhet till kämpande familjer att mala på kredit i kombination med deras analfabetiska bokföring gjorde att de förlorade kvarnen. Till slut var de på väg att bli hemlösa. De flyttade in i det övergivna fängelset. De förlorade sitt företag och sitt hem, sin goda ställning och sitt rykte. Deras dagliga bön tillsammans som familj höll dem uppe. Bernadette uppnådde ödmjukhet med bön.

Bernadette skickades att bo hos en familj i en närliggande stad för att vakta får i utbyte mot en daglig varm måltid, något som hennes familj inte längre kunde erbjuda. Hon gick med på att gå med löftet att hon skulle lära sig läsa och skriva så att hon kunde studera katekesen och ta sin första nattvard. Det dröjde inte länge förrän Bernadette fick höra att hon inte var tillräckligt smart. Hennes längtan efter eukaristin var så stor att hon avstod från sin dagliga måltid för att återvända till Lourdes med en plan att bli lärd att läsa av systrarna i hopp om att få sin första nattvard. Hennes längtan efter den heliga eukaristin förde henne dit hon behövde vara för att möta Guds Moder. Bernadettes kärlek till den heliga eukaristin ledde henne till helighet under hela hennes liv.

Under (1858)

Mellan den 11 februari och den 16 juli 1858 välsignades Bernadette med 18 himmelska uppenbarelser. Bernadette var en god sekreterare och budbärare, som endast vidarebefordrade och gjorde allt vad som begärdes av henne. Erbjudandet att träffas i grottan var direkt, men utan ett löfte om lyckan i denna värld, men i den andra världen. Bernadette höll sitt löfte om att träffas i femton dagar. Hon gjorde korstecknet till "den vackraste damen" av hela sitt hjärta, långsamt, rikligt, vördnadsfullt. Det är inte bara en gest före och efter bönen. Det är en bön. Bernadette sa att om vi gör denna bön bra – och kallar på den heliga Treenigheten, kan vi komma till himlen. Bernadette levde med eftertänksam och vördnadsfull bön varje dag.

Bernadette avtäckte vattenkällan i grottans skrymslen, drack och tvättade sig av den. Miljontals människor har gjort samma sak med detta källvatten och bibliska mirakel fortsätter än i dag. Den vackraste damen sa till Bernadette "att gå och säg till prästerna att bygga ett kapell här och få folk att komma i procession". Det gjorde hon. Tre basilikor och 25 kapell utgör nu Sanctuary of Our Lady of Lourdes som den mest besökta Mariahelgedomen i Europa. Bernadette vacklade aldrig, trogen sitt himmelska löfte.

Den 25 mars 1858 frågade Bernadette damen vad hon hette. Den vise pastorn ville veta vem det var som djärvt bad om processioner och ett kapell. Bernadette sa att hon darrade när hon tittade upp mot himlen och sade: "Jag är den obefläckade avlelsen." Bernadette sprang fram till prästen. Hennes analfabetism var nyckeln till insikten att hon inte kunde läsa den nyligen proklamerade dogmen på latin eller franska. Det måste ha gått från Vår Frus läppar till Bernadettes öron. Bernadette var trogen kyrkans lära.

Bernadette tjänade inte på synerna. Hon kunde ha njutit av eller utnyttjat sitt kändisskap men motstod alla erbjudanden om befordran eller förmåner. Bernadette klagade inte över intrånget i hennes liv och de uppoffringar som krävdes för att hedra de privilegier hon fick. Hon förblev trogen uppenbarelserna trots oerhörda påtryckningar och förföljelser. Bernadette var trogen.

Efter (1859-1879)

Bernadettes väg till helighet gick i hennes kallelse, den säkraste vägen till himlen för henne och var och en av oss. Hon uthärdade små och stora utmaningar med värdighet och led med glädje. Hennes år i klostret var hennes prövningar till helig fullkomning. När Moder Superior trädde in i det religiösa livet, tillkännagav hon inför församlingen att Bernadette, som var outbildad och hade svag hälsa, inte dög till någon av de vanliga uppgifterna. Biskopen gav henne i uppdrag att be för syndare. Hennes anspråkslösa sjukstuga, och snart hennes sjukbädd, blev hennes kapell för bön och offer. Bernadette var trogen sin kallelse, i bön.

Bernadette lärde sig genom de enkla interaktionerna i vardagen att stunder och möjligheter till helighet är dolda i det dagliga synfältet. Bernadette sa att vår första reaktion är vår mänskliga reaktion – men vår andra reaktion kommer från Gud. Ju mer vi växer i vårt andliga liv, desto mindre tid kommer det att gå mellan vårt mänskliga gensvar och vårt heliga gensvar. Vardagen i tider av lycka eller stress ger stora möjligheter att förbättra våra svar och vår reaktionstid. Bernadette växte i helighet genom de små interaktionerna i det dagliga livet.

I gemenskap bad Bernadette bönerna gemensamt. Ensam skulle Bernadette personifiera Ave Maria: "Heliga Maria, Guds moder, be för mig, Bernadette, en stackars syndare." Bernadettes bön var hennes personliga vädjan om himmelsk förbön. Hon visste vem hon bad om att be för henne. Bernadette bad av hela sitt hjärta.

Alltid

Bernadette helgonförklarades den 8 december 1933 i en offentlig bekräftelse av hennes heliga liv, mestadels dolt och okänt. Helande, botemedel och mirakel tillskrevs Lourdes. Omvändelser tillskrevs ofta Bernadettes förbön. Hennes uppdrag fortsätter "i den andra världens lycka".

När man ser tillbaka på hennes liv är det i de små stunderna av uthållighet i bön och dygd, i den enkla godheten i vardagens små sysslor, som Bernadette levde sin helighet från sin lilla plats i världen under sin livstid och det är detsamma för var och en av oss. En bön, ett svar, en liten dygdig handling i taget kan vinna oss enkel helighet, som Bernadette.

Marlene F. Watkins

Marlene F. Watkins är författare till Everyday Miracles of Lourdes: Twenty Extraordinary Experiences Along the Way to the Grotto från EWTN Publishing.

Till svenska, april 2025, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: Lourdes erkänner officiellt det 72:a miraklet