Bloggar

Jesus försäkrar Apostlarna att ”Han Är”, så att de vet vem de tror på. Han uppenbarar sig för dem genom sina ord, samma ord som översteprästerna blev ursinniga av att höra Jesus säga om sig själv: ”Jag Är”. Hans ord erinrar lärjungarna om det heliga Namnet som Moses fick höra när han närmade sig den brinnande busken. ”Jag Är”, är namnet på Gud. Jesus visar oss Vem Han är när Han använder liknelsen om den sanna Vinstocken.

Profetian om Guds egen herde var uppfylld i Jesus. Gud själv gav den Gode Herden till Israel och genom dem till oss alla. Israels herdar var själviska och såg bara efter sitt eget, de intresserade sig inte i något annat än sig själva, skriver profeten Hesekiel. Flocken som Gud anförtrott dem med, fick lida i fattigdom medans ledarna tog frukten av deras jord. Gud lovade att skicka en herde av Davids ätt: Jesus, Davids son. Han är den sanne Herden, den Gode, den nobla, den vackra Herden, medlidande och ömsint.

Kom Herre dagen är snart slut. Stanna hos oss. Giv oss att äta, Du som är ICHTHYS; Jesus Kristus, Guds Son, Frälsare. Ditt Kött och Ditt Blod är Din Uppståndne kropp, inte av denna världen, men Manna från himlen. Genom Moses, en profet i öknen, hade Gud lovat att Du skulle komma. Du visade Dig vara en profet som han, ur Dig kom levande vatten -  som ur Klippan Moses slog på. Giv oss Din Frid så att vi kan glädja oss i Dig där Du står, mitt ibland oss! Vi läser om Dig i Skrifterna som Du lämnade oss, och bland vittnen som skrev i Ditt Namn.

Apostlarna sitter rädda bakom reglade dörrar. En kylig och misstänksam värld ligger utanför. Jesus är borta. Allt det som så nyligen hänt är överväldigande och förvirrande. Plötsligt står Jesus framför dem! Han har kommit in genom stängda dörrar och vacklande tro. Människosonen i fotsid klädnad och med ett bälte av guld runt bröstet! Han som är den förste och siste och den som lever, står plötsligt framför dessa fiskare för att ge dem nycklarna till döden och till dödsriket!

Emmaus händelsen visar oss vad Jesu uppståndelse gör: den omvänder oss från hopplöshet till hoppfullhet, från sorg till glädje från individualitet till kommunion. Hos lärjungarna på väg till Emmaus, ledsna och besvikna, ligger en hunger och längtan efter den sanne Guden, den sanne Befriaren, den sanne Tröstaren. Vi får inte låta oss överkommas av ledsamhet, tvekan och förtvivlan på vår vandring och i vårt efterföljande av Kristus, för då kan det hända att vi inte känner igen Honom - fast Han går med oss på vägen!