juni 2021

Kortpredikan 11 juni 2021, Jesu Hjärtas dag

”När Israel var ung fick jag honom kär.” Profeten beskri­ver Gud som en som blivit förälskad. När kärleken inte tas emot beskriver han Gud som en mo­der. ”Jag lärde Efraim att gå, jag tog dem upp i mi­na armar. Med le­na band drog jag dem, med kärlekens band.” När det vo­re rättvist att straffa får vi se in i ett hjärta som vån­das: ”Mitt hjär­ta vänder sig i mig, all min barm­här­tighet vak­nar… med vrede vill jag inte komma.” När Gud måste vredgas strider det mot hans innersta vil­ja, trots att han inte kan blunda för det onda.

Kortpredikan 10 juni 2021

”Alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Her­rens här­lighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna här­lig­het som kommer från Herren, Anden.” Det tredje kapitlet i andra korinthierbrevet har, med början hos Orige­nes, varit vägledande för kyrkans sätt att läsa den heliga Skrift och gö­ra det på ett andligt sätt. En slöja för våra ögon måste lyf­tas bort så att vi kan se.

Kortpredikan 9 juni 2021, S. Efraim Syriern, diakon, kyrkolärare

”Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.” Jesus kommer inte med något absolut nytt. Däremot med något förnyat. En återställd skapelse och en förnyad lag. Det okända och det som framställs som absolut nytt kan locka och verka häftigt. I jäm­fö­relse med sådant kan det katolska fram­stå som svagt.

Kortpredikan 8 juni 2021

Människans ord avslöjar hennes inre. Inte minst hennes vankel­mod och inre splittring. De snabba och upprörda or­den som se­dan måste tas tillbaka. Hur många har inte fått bita sig i tung­an? Om Kristus säger aposteln: ”Han var inte både ja och nej, i ho­nom finns bara ett ja.” Det är hans ja till människan. För att hela henne. ”Alla Guds löf­ten har fått sitt ja ge­nom honom.” Guds löften är pålitliga och san­na.

Kortpredikan 7 juni 2021

Saligprisningarna öppnar ett fönster mot Guds rike. Ja, snarare en portal för dem som vill gå in i det nya livet. Också Paulus öppnar ett fönster och en portal. Han beskriver li­vet i Kristi försonande och därmed förhärligade kropp. Där finns kommunicerande kärl. De starka lemmarna stöder de svaga. De som får tröst delar med sig till dem som saknar den. De som lider förlorar inte modet, utan lider för dem som har det svårt.