Kortpredikan 9 juni 2021, S. Efraim Syriern, diakon, kyrkolärare

2 Kor 3: 4-11; Ps 99: 5-9; Matt 5: 17-19

”Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla.”

Jesus kommer inte med något absolut nytt. Däremot med något förnyat. En återställd skapelse och en förnyad lag.

Det okända och det som framställs som absolut nytt kan locka och verka häftigt. I jäm­fö­relse med sådant kan det katolska fram­stå som svagt.

Vi har inget ”nytt” att komma med, bara med något åter­ställt, för­ny­at och fullbordat. Nåden fullkomnar naturen. Den varken för­stör eller ersätter den.

Men i det längre perspektivet är det omöjligt att överbju­da.

Också Gamla förbundets härlighet framstår som blek, ”så snart den jämförs med den överväldigande härligheten” i det Nya för­bundet. ”Hur mycket större är inte härligheten hos det som be­står.”

Den helige Efraim Syriern sjöng om den härligheten och kalla­des ”den helige Andes lyra”.

Vi firar den härligheten i varje eukaristi.

                                                                                                                                pater Ingmar Svanteson