februari 2021

Ansgar var benediktinmunk i Corbie i Frankrike, men skicka­des till Corvey i Westfalen vid den tid på 800-talet när kris­tendomen började nå Norden. Ansgar grundade församlingar i Danmark men hade inte stor framgång i sitt missionsarbete i Sverige. Det skul­­le dröja flera sekler innan de frö som Ansgar hade sått bar synlig frukt. Ansgar dog som ärkebiskop i Ham­burg-Bremen 865.

Under de två senaste dagarna har vi hört evangelisten Mar­kus berätta om Je­su makt över både na­turens krafter och de­mo­niska makter. Idag hör vi om hans makt över sjukdom och död. Jesus uppväcker syna­gogföreståndaren Jairos dotter. Det är ett svar på hans enträgna bön. Jairos kastade sig ner för Jesu föt­ter. Ett stort steg för en syna­gogföreståndare. Kvinnan i evangeliet hade lidit av blödningar i tolv år. Lika många år som flic­kan har levt. Inga gyne­ko­loger hade kunnat hjälpa henne och det hade ”kostat henne allt hon ägde”. Hon ”hade hört vad som be­rät­tades om Jesus”. Det hon hört räckte för att tända trons låga i henne.

På sina vandringar passerar Jesus den judiska gränsen, in på hedniskt område. Markus beskriver en kuslig värld, represente­rad av en besatt man som har ohyggliga krafter. Han lever bland gravar, skriker och sar­gar sig själv. Hans namn, Legion, ”vi är många”, är symboliskt och syftar på hans många plågoandar. Att hans demoner skickas in i svinen förstärker ytterligare den orena atmosfären, eftersom svinen av judarna ansågs som ore­na. En bild av den värld som är bunden, plågad och sargad av mörk­rets andemakter.