Sankt Ambrosius, biskop och kyrkolärare

Vem har uttryckt sig skönare än profeten Jesaja när han talar om öknen och ödemarken som gläder sig och jublar? Hedmarken skall blomstra som en lilja! En skönhet skymtar fram som väcker hopp. Maktlösa händer och vacklande knän får styrka. De blin­das ögon öppnas, de dövas öron upplåts.

Profeten ser in i den slutliga framtiden för Guds folk. Från profeter­na hämtar där­för Up­penbarelseboken ofta sina bilder om Guds slutliga rike. I dagens av­snitt ser profeten Jesaja hur månens ljus skall bli som solens ljus och solens ljus skall bli sju gånger klarare. Det är skrivet för att väcka vårt hopp, det gudomliga hop­pet om det som över­går varje mänsklig möda, men som Gud lovar sitt folk. På vägen dit behövs det ”arbetare”, profeter, lärare och apostlar, som förkun­nar och ingjuter detta hopp i männi­skor­­na, eftersom de är ”illa medfarna och hjälp­lösa, som får utan her­de”.