Påskens hemlighet – vår helighet, vårt nya liv, vår värdighet. ”Som nyfödda barn”, quasi modo geniti, sjöng vi i ingångsversen. I den tidiga kyrkan tänkte man då främst på de nydöpta, på dem som döpts under påsken. Hela veckan har vi i liturgin bett för de nydöpta och därmed påmints om det egna dopet. I dagens kollektbön bad vi om att ”allt djupare fatta påskens hemlighet”. Man kan också säga dopets hemlighet.
En latinsk text berättar om en läkare med namnet Mantacius. Mannen var en bedragare. Han lurade människor. En gång kom Mantacius till en stad. Han sade till sin tjänare: ”Nu skall du få se hur dumma folk är!” Skurken sände tjänaren att annonsera en sensationell nyhet: Om femton dagar väcker Mantacius de döda till liv i sina gravar. De flesta trodde inte alls på honom. Men så småningom...
Vi kan bara förstå och förkunna Guds barmhärtighet om vi förstår och förklarar vår synd och vart den riskerar leda oss. Kära systrar och bröder i Kristus, Berättelsen om aposteln Tomas tvivel kan läsas på flera sätt. Det mest uppskattade lässättet idag är emellertid väldigt begränsat. I vårt samhällsklimat präglat av skepticism – inställningen att bara det som subjektet självt kan verifiera är sant – och empirism – tron att den empiriska vetenskapen kan ge svar på allt – är det bra att söka, men aldrig att finna något som man får visa andra, och att fråga, men aldrig att hitta ett svar som kan vara allmängiltigt, dvs gälla också andra. Och i detta klimat betraktas Tomas inledande inställning som sympatisk för att den är som vår.
Trons tillbedjan i ande och sanning. Vi har firat påsk, festernas fest och högtidernas högtid. De räddhågade lärjungarna förvandlades. ”Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att Herren Jesus hade uppstått.” Deras frimodiga uppträdande vore obegriplig om inte något avgörande hade ägt rum. Den tron behövs i en tid som någon kallade ”nyhednisk”. Här räcker det inte med konventionell och halvljummen tro. Utan uppståndelsen blir kristendomen en religion bland andra, som ett påskljus – utan låga. I andra läsningen hörde vi frågan: ”Vem kan besegra världen utan den som tror att Jesus är Guds son?