Predikan 4 söndagen i advent 2021

Mik 5:2–5a; Ps 80:2ac, 3b, 15–16, 18–19 (R. 4b); Heb 10:5–10; Luk 1:39–45

Herre, må det ske med oss som Du har sagt.

En kort text lästes ur den helige Lukas evangelium i dag. Även de kortaste Bibeltexter döljer ett rikt och ett djupt innehåll. Ja, vartenda ett av Bibelns ord är viktigt och är bärare av en rik nåd. Vad är det så som döljs i dagens korta text ur Lukas evangelium? Evangelium, det glada budskapet. Vad är det då som är så glädjeväckande i den korta beskrivningen av mötet mellan de två kvinnorna: Elisabet och Maria?

Den till åren komna Elisabet och den unga Maria är kusiner. Men också goda väninnor. Och de båda upplever Guds underbara nåd. De upplever Guds undergörande kraft. Deras möte är en stor glädje! Men… är det dessa två i denna underbara scen? 

”När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne…” ”Hon ropade med hög röst: Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig.” Dessa ord avslöjar de andras närvaro: Elisabets ofödda barn reagerar på Marias hälsning. Barnet uttrycker sin glädje, dansande. 

Maria inser att hon är den nya Eva, genom vilken det eviga Livet skall skänkas åt världen! Allt detta måste ha överväldigat Maria. Hennes lovsång fyller hennes själ. (Luk. 1:46-55)

Nuförtiden kan man med hjälp av en ultraljudsundersökning se fostret i moderns sköte. Barn reagerar på det som finns där ute i världen. Det hände sig en gång att när modern under ultraljudsundersökningen sjöng, reagerade barnet med fröjd och med glädjeyttringar. Läkaren och de andra i vårdrummet kunde se något underbart. Det lilla ofödda barnet klappade i händerna i takt och rytm av mammans sjungande! ”När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne…” (Luk. 1:41) 

När Lukas beskriver att barnet ”sparkade till” kan det samtidigt översättas att barnet "dansade". Johannes Döparen liknar kung David när han en gång dansade inför förbundsarken i Jerusalem (som det står i 2 Sam 6). Han liknar ett barn: dansar som ett barn, tom nästan naken... Tänk! Johannes döparen dansar inför Maria. Maria bär i sig Guds Son. Hon liknar verkligen förbundsarken! Den ofödde lille Johannes Döparen blev glad av att höra Marias röst. Kan vi föreställa oss denna ljuva röst, som gör att små barn dansar och kanske tom klappar i händerna eller helt enkelt ler?

Men det kan också bli andra reaktioner. Jag minns en film, där man med hjälp av ultraljudsundersökning visade fostrets reaktion på rädsla och oro. Den havande kvinnan rökte en cigarett. Man såg att barnet försökte gömma sig. Barnet täckte sitt ansikte med händerna och i sin rädsla kurade det ihop sig. Det ofödda barnet kände det förestående hotet om att bli förgiftat.

Elisabets son sparkade till av glädje. Han reagerade för Guds Moders röst, hennes som är ”full av nåd”, helig, ”Immaculata”, obefläckad , dvs utan den minsta fläck av synden. ”När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande.” Samtidigt reagerade det känsliga barnet för någon annans närvaro. Guds Moder kom ju med Frälsaren under hjärtat. Guds Ord, Guds Son som inkarnerades, blev i henne Kött vid bebådelsen. Messias närvaro strålar med frälsande nåd genom sin Moder Maria. Maria kommer med Jesus. Här finns Gud! Jesus och den helige Ande som länkar ihop oss med Gud Fadern. 

Vi närmar oss Jul, Herrens födelsehögtid. Gud blev en av oss. Gud är en av oss! Han blev till som ett barn, och han föddes som ett barn. Dagens läsningar berättar om en stor glädje. Mötet mellan väninnorna, mötet med Gud den Treenige som strålar med nåd och glädje. De vuxna, äldre och unga, och även de ofödda, fylls av fröjd. Med stor glädje! Må detta bli oss ett tillfälle att tacka för livets gåva, att vi föddes, att vi möter andra. 

Men vi skall inte glömma de många som inte välkomnas till livet. De som av olika komplicerade skäl är rädda eller inte vill ta emot det nyblivna livet. Detta är vår tids drama och sorg. Många, många kvinnors och mäns drama och sorg.

Låt oss därför avsluta denna predikan med ord tagna ur dagens Psaltarpsalm. Må det bli till en bön för oss och för alla de ofödda barnen och för alla föräldrar. Må Guds nåd komma med hjälp och frälsning, med glädje och styrka: 

”Väck din styrka till liv och kom till vår hjälp! 

Gud Sebaot, vänd tillbaka, 

blicka ner från himlen och se! (…) 

Vi viker inte bort från dig. 

Låt oss leva, så skall vi åkalla dig.”              

Amen.

Pater Rafał Zarzycki OFMConv