Predikan 2 söndagen under året 2022

Jes 62:1–5; Ps 96:1–3, 7–8a, 9, 10ac (R. jfr 3); 1 Kor 12:4–11; Joh 2:1–11

Kära bröder och systrar!

Välkomna till ett Gudagivet Bröllop!

Duger ett foto, där bruden saknas, som bröllopsminne?

Evangelisten Lukas berättar mycket detaljerat om ett bröllop, utan att nämna brudens namn, utan att ens nämna ordet ”brud”! Är det inte märkligt? 

Ja, även om bruden i Kana var en enastående skönhet hade hennes utseende och namn inte någon större betydelse för evangeliet, för det glada budskapet. I berättelsen om bröllopet skall vi inte fokusera på bruden utan på något annat, eller snarare på någon annan.

Just på bröllopet i Kana i Galileen gjorde Jesus ”det första av sina tecken”. I Johannesevangeliet är det här det första av sju tecken som Jesus ger och gör. Bröllopet i Kana är det andra av Ljusets mysterier i Rosenkransen.

Detta viktiga tecken, alltså mirakel, gjorde att Jesus ”uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på Honom.” Som vi har hört i dagens evangelie-läsning var Kanabröllopet för Jesu dolda härlighet att uppenbaras: ”Min stund har inte kommit än.” – sade Jesus. Trots dessa ord förvandlade Jesus vatten till vin.

Kyrkan tror att just dessa händelser vid bröllopet är en av tillfällena för Uppenbarelsens ljus, tillsammans med födelsen i Betlehem, och Jesu dop, uppståndelsen mm. Och därför ligger denna text just nu här under det liturgiska året. Jesu närvaro vid bröllopet i Kana innebär att äktenskapet upphöjs till värdigheten av ett sakrament.

Jesus gjorde miraklet tack vare någon annans inflytande. Men vem kan vara så mäktig för att kunna påskynda Guds plan? Ja, det gäller någon verkligt inflytandesrik och viktig person. En V I P – Very Important Person – brukar man säga på engelska. En mycket viktig person. 

Denna V I P, nämndes till och med vid namn – Maria, Jesu Mor. Detta viktiga namn framhölls av evangelisten så mycket mer, så att bruden lämnades helt osagd. Bruden är inte ens nämnd på något sätt, medan flera andra bröllopsdeltagare var nämnda, åtminstone anonymt: tjänarna, brölloppsvärden, brudgummen och apostlarna. Inga av dem alla, utom Jesus och Hans Mor Maria, var nämnda vid namn. Jesus med Maria är de viktigaste personerna här. 

Maria har kunskap och erfarenhet om Jesu gudom och härlighet, om Hans mission som Messias. Hon kände till Jesu gudomlighet och längtade efter, var ivrig, att den skulle uppenbaras, visa sig. Hon vet vem Jesus är och vad Han kan och förmår. Maria lät tjänarna göra det som Jesus skulle säga till om. Och Jesus förnekade inte detta, även om Guds plan var en annan, även om det inte var dags, hans stund hade inte kommit än. Marias inflytande påskyndade Jesu uppenbarelse som Gud. Tack vare Henne medverkade flera olika personer i samma Guds verk, i det första av Jesu mirakler. 

”Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt.” – skrev Paulus i dagens andra läsning. ”Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta.” Guds folk, Kyrkan, alltså vi alla döpta, medverkar till att uppfylla Guds vilja med gåvornas mångfald. Allt förvandlas. Så blir vi ett. 

När vi samlas i Mässan deltar vi i Jesu mirakel. Vi blir ett genom att ta emot Hans kropp. Den heliga Kommunionen enar oss. Bröllopet i Kana var ett tecken på Eukaristin, på dess mirakel. I Kana förvandlades vatten till vin. Här och nu förvandlas i Eukaristin bröd till Jesu Kristi äkta kropp och vin med vattnet blir Hans äkta blod. I Eukaristin deltar vi i Lammets bröllop i himlen, i evigheten. 

Lammet, Brudgummen, är Jesus Kristus, Världsalltets Konung. Och vem är bruden?  

Bruden omnämndes inte ens i Lukas berättelse om Kanabröllopet. Men naturligtvis existerade hon, och var närvarande. Bröllopets brud är en hemlighet. Är hon helt och hållet bortglömd, oviktig eller utesluten? Nej! Hon nämndes redan i den första läsningen ur Jesajas bok i dag. Hon avslöjades som ”den äkta makan”. ”Ty Herren har dig kär” – har vi hört i texten. Bruden älskas av brudgummen: ”som brudgummen gläds åt sin brud, så skall din Gud glädjas över dig…” Bruden är här en symbol på Guds folk, på oss alla. Gud älskar bruden. Är hon vacker? 

Herren har henne kär. ”Som brudgummen gläds åt sin brud, så skall din Gud glädjas över dig.” – har vi hört i Jesajasboken. Om vi, Guds folk, Kyrkan tar emot Guds nåd, om vi renas från vår synd och behåller våra hjärtan rena är vi sköna i Guds ögon.

När jag nu står här vid predikstolen i vår kyrka, syns bakom mig Marias ikon – den berömda Svarta Madonnan från mitt hemland Polen. Bilden är egentligen inte polsk ursprungligen. Den kom till Polen på medeltiden från Östern. I en gammal legend berättas det om, att det var den helige evangelisten Lukas som målade ikonen på den heliga Familjens bordsskiva. Evangelisten kallas ibland Marias ikonmålare. Han skapade en mycket detaljerad bild av Maria med Jesus i sitt evangelium. Den berömda ikonen av Svarta Madonnan är mycket evangelisk. Maria visar fram Jesus som är den viktigaste. Hon talar till oss och hon säger något viktigt. Med handen visar Modern Jesus och vi kan höra hennes ord: ”Gör det Han säger åt er.” Och dessa ord: ”Gör det han säger åt er” är Marias sista ord i NT, och hennes andliga testamente till alla lärjungar. Till oss. (KKK 148, 2674)

Den helige Johannes Paulus II talade om Polens kärlek till Guds Moder. Polen bjöd någon gång in Maria med Jesus och apostlarna, liksom på bröllopet i det galileiska Kana. Jesus gjorde detta mirakel, detta vinunder, tack vare Marias inflytande och förbön. Ja, här blir Marias förbönsfunktion så tydlig: hon ser och konstaterar vad som behövs. Hon är angelägen om andras bekymmer. Och hon uppmanar tjänarna, och oss, att handla i tro. Då som nu.

Du kan också få uppleva Jesu underbara tecken när du bjuder in de viktigaste gästerna till ditt liv, både till din vardag och till dina festdagar! Jesu underbara tecken gäller ju inte enbart Galileen eller Polen. Där vi bjuder in Maria med Gud får vi välsignelse. 

Sverige blev ett starkt land med Marias förbön och Guds välsignelse.  Så var det här redan på högmedeltiden: ”Helt rättslösa var de ofria, de många trälarna. De flesta var husträlar eller jordbruksarbetare, medan trälkvinnorna hjälpte till inomhus. Trälarna tillhörde inte någon ätt, och deras ägare hade oinskränkt rätt över dem. De kunde gå i arv, skänkas bort eller säljas som en häst eller ko. Kristendomen kom med en ny syn på trälarna. De förkunnade alla människors likhet inför Gud. Själamässa hölls för trälkvinnans döda barn lika väl som för en fri kvinnas barn. År 1335 avskaffades träldomen genom ett kungligt påbud som utfärdades ”till Guds och jungfru Marias heder.” 

Och du, har du bjudit in Maria med Jesus in under ditt tak, i din familj, i ditt eget hjärta? Känner du dig ensam som katolik bland dem som inte vill bjuda in och välkomna Maria, eller som tycker att Hon inte är någon V I P alls? 

Var inte rädd!  Med Hennes förbön och med Jesu undergörande makt skall ditt liv förvandlas. Då kan du också sjunga som i dagens Psaltarpsalm: 

”Förkunna bland hedningarna hans ära, bland alla folk hans under.” – sjung med glädje som på ett bröllop, en fest vilkens glädje aldrig tar slut! Amen.

pater Rafał Zarzycki OFMConv