Predikan 16 söndagen under året 2021
Herren - Herden - Fridsfursten
Kära bröder och systrar!
Söndagens läsningar börjar med Guds löfte: ”Och jag skall ge dem nya herdar, som skall valla dem så att de inte längre behöver vara ängsliga eller rädda, och ingen av dem skall komma bort, säger Herren.”
Jesus själv blev för oss denne ”nye herden”. Herren kallade sina lärjungar till de ”nya herdar” efter sitt hjärta som Gud lovade på Jeremias tid. Och ännu tidigare!
Jesu herdeuppdrag fortsätter genom Påven och biskoparna. Kyrkan liknar en stor vingård där alltid finns mycket att göra. Vi skulle uppskatta Kyrkan som växer med sin långa tradition, ordning och struktur. Genom Kyrkan får vi tron. När vi tror, lär och bekänner blir vi vallade av Kyrkan, så att säga. Det räcker ju inte med att ha en herde, man måste också följa och lyda herden, annars är det ju ingen idé att ha en herde, eller hur? Liknar vi får som litar på sin herde? Får som känner sina herdes röst och lyssnar på sin herde?
Evangelisten Markus låter oss förstå att Jesus och apostlarna hade väldigt mycket att göra: ”Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta.”
Evangelium berättar om apostlarnas iver och om deras aktiva själavård. De var sända ut för att i Jesu namn predika omvändelse och om att Guds rike är nära. När de en gång kom tillbaka till Jesus och berättade om deras upplevelser sa Herren: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.”
Men det var inte alls lätt att hitta någon enslig plats: ”De gav sig av i båten till en öde trakt för att vara ensamma. Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna skyndade folk dit till fots och hann före dem. När han steg i land fick han se en stor skara människor.”
Vi kan lära oss av Jesus: hans tålamod och generositet. Vi är ju vana vid begränsade arbetstider, arbetstimmar. Vi skyddar oss från att bli störda i det privata livet.
Hur reagerade Jesus? Herren ”fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde…” Jesus avvisade inte någon. Han började undervisa: ”och han undervisade dem länge.”
Jesus och apostlarna levde ett intensivt liv. Jesus såg lärjungarnas stora iver. De var utrustade av den Helige Ande och upplevde säkerligen inte bara möda utan också glädje när de såg under och stora tecken i sin tjänst för folket. Men Jesus visste att arbete bara är en del av livet: (Matt 16:26) “Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?”
Jesus såg att apostlarna var glada över sin mission och det de har gjort. Han såg också att de var trötta. Han ville att de vilar sig fysiskt och i bön. Herren själv avlägsnade sig och bad även på nätterna. Om man är endast aktiv blir man hotad. Vad hotar då? Kyrkans historia svarar för denna fråga.
På fyrtio- och femtiotalet i Frankrike hände det sig att många fabriksarbetare förlorade sin Gudstro. De avkristnades. Det fans fanns många ivriga präster som ville rädda dessa vanliga människor från den andliga katastrofen. Mängder av präster tog då anställning i fabrikerna, de flyttade till och med för att bo med det folket.
Men vilket resultat fick det? Istället för att leda arbetarna tillbaka till Kyrkan råkade de prästerna själva i andlig katastrof!
Prästerna delade livet med fabriksarbetarna. De arbetade på fabrikerna och i industrierna i stället för att be och studera teologi, och så försvagades de i sin prästerliga kallelse. De kanske glömde Jesu varning: “Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv?”
Idag är det söndag. Herren leder oss att vila lite. Herrens dag som är en gåva för oss. Denna dag skall vi lägga av alla sysslor och arbete som inte är nödvändiga och som tynger oss. Vi skall hitta tid för Gud. Denna dag har vi tillfälle att begrunda vad som är vårt livs ändamål: lyckan – det eviga lyckliga livet med Gud och varandra.
Vad är receptet för en helgande söndag? Gud ger det till oss alla:
För det första – att hitta en tid att tillbe Gud. Skapa och ge dig själv tid för bön, att umgås med Gud.
För det andra – att ge och dela mera tid för de som står närmast oss, för vår familj och våra vänner.
För det tredje – att vila sig. Vila er lite. Det är inte en lag att vila sig på söndagen – det är Evangelium!
”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten.”
Amen
pater Rafał Zarzycki