Kortpredikan, S. Agatha, jungfru och martyr, 5 februari 2019
Heb 12:1-4 Ps 22:26b-28,30-32 Mark 5:21-43
Under de två senaste vardagsmässorna har vi hört evangelisten Markus berätta om Jesu makt över naturens och över demoniska krafter. Idag hör vi om hans makt över sjukdom och död.
Jesus uppväcker synagogföreståndaren Jairos dotter. Det är ett svar på hans enträgna bön. Jairos har kastat sig ner för Jesu fötter. Ett stort steg för en synagogföreståndare.
Kvinnan som lidit av blödningar i tolv år närmar sig Jesus bakifrån och rör vid hans mantel. Markus noterar vad hon ”tänkte”.
”Hon tänkte att om hon bara fick röra vid hans kläder, skulle hon bli hjälpt”. Hon bävade men handlade modigt och målmedvetet. Hon får höra: ”Min dotter, din tro har hjälpt dig”.
Det är en väg att gå för att bli delaktig av Jesu makt. Trons väg, där också viljan behövs. Paulus kallar det ”trons lydnad”.
Också för att förbli i tron behövs denna ”trons lydnad”. Hebreerbrevet uppmanar de troende, och han inkluderar sig själv: ”Låt oss befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss och hålla ut i det lopp vi har framför oss”.
Till stöd och hjälp har vi en ”sky av vittnen”. Idag firar vi en av den romerska kyrkans tidiga martyrer, den heliga Agata. Vi hör hennes namn i den första eukaristiska bönen. Namnet betyder
”den goda”. Hon avvisade ett frieri från en hednisk ståthållare. Hon sökte det högsta goda, den himmelske brudgummen.
Hebreerbrevet ger den vägledning som martyrerna följde: ”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus. Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet.”
Förmaningen berövar oss möjligheten att knota och tänka att priset är för högt. ”Ännu har ni inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden”.
Det eukaristiska offret hjälper oss att hålla blicken fäst vid Jesus.
pater Ingmar Svanteson