Kortpredikan 8 oktober 2022, Vår Fru av Rosenkransen
Gal 3: 22-29; Ps 105: 2-7; Luk 11: 27-28
Hur är det möjligt att människor beter sig så lumpet mot varandra som de gör?
Aposteln Paulus har ett svar på frågan, men ett svårsmält svar. Han säger att det beror på synden. Guds ord säger ”allt (=alla människor) är lagt under synden”.
Det är svårt att bejaka, inte bara för att ordet synd blivit ett främmande ord i vår kultur, utan därför att den hotar den naiva tron på människans godhet.
Det är synden som gör oss jämlika. Alla människor är syndare. Ingen kan förhäva sig över någon annan.
Detta är bakgrunden till den nya jämlikheten genom Kristus. Han har dött och uppstått för alla och genom tron och dopet ikläds syndaren hans rättfärdighet. ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”
Det gör inte lagen överflödig. Den behövs i varje samhälle för att stävja kriminalitet, laglöshet och oordning. Den ger moralisk legitimitet också åt ett rättfärdigt försvarskrig. Men den gör inte människan rättfärdig inför Gud.
Guds lag har därför också en annan uppgift. Den öppnar människans ögon för synden. Men detta är ett andligt verk. Endast Anden upplyser om synden inför Gud. Så bereder lagen väg för tron på Kristus och helgar henne i efterföljelsen. Helgonen bekräftar det. De var ärligt medvetna om den egna synden.
Andens främsta verktyg är Guds ord.
Den 7 oktober år 1571 besegrades de turkiska muslimerna i slaget vid Lepanto, utanför den grekiska kusten. De kristna tog emot segern som ett bönesvar från Gud, förmedlat genom jungfru Maria. Så firas denna dag som Rosenkransens dag[1] och hela oktober blev Rosenkransens månad.
Kraften att höra och förmedla svar på våra böner fick Maria från Guds ord.
Om henne och oss i hennes efterföljd gäller: ”Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det.”
pater Ingmar Svanteson
[1] I Sverige firas dagen den 8 oktober på grund av gårdagens Birgittahögtid.
