Kortpredikan 4 januari 2020
1 Joh 3: 7-10; Ps 98: 1, 7-9; Joh 1: 35-42
”Låt ingen föra er vilse.”
Det finns en makt som vill föra vilse. Att känna till fiendens strategi och avsikter är ett första motmedel.
Gnostikerna, som Johannes varnar för i sitt brev, föraktade kroppen. För den som har ”gnosis”, den rätta insikten, spelade det därför ingen roll vad man gjorde med kroppen. Endast ”det andliga” var viktigt.
En av fiendens metoder är att bagatellisera synden eller få oss att underskatta dess makt att skilja från Gud. Kanske med ”fina” motiveringar om att inte förminska tron till moral.
Nästa knep av fienden, när människan väl har fallit, är att beskriva situationen som hopplös, som om Guds lamm inte hade sonat alla synder.
Vaksamhet och daglig omvändelse är hjälpmedel för att ”förbli” på och återvända till efterföljelsens väg, och därmed bevara oss i friden.
I varje eukaristi sjunger vi: ”O Guds Lamm som borttager världens synder”.
”Låt ingen föra er vilse.”
pater Ingmar Svanteson
