Kortpredikan 30 mars 2021
Jes 49: 1-6; Ps 71: 1-4a, 5-6b, 15, 17; Joh 13: 21-33, 36-38
Redan profeten hade förutsagt det Jesus säger om sig själv när Judas gått ut i natten: ”Nu har Människosonen förhärligats”. Profeten hade sagt: ”Du är min tjänare, genom vilken jag vill förhärliga mig”.
Det sades vid den sista måltiden där stämningen var spänd. Jesus har förutsagt förräderiet. ”En av er skall förråda mig”. Petrus vågar inte ens själv fråga vem det är utan låter Johannes göra det.
Jesus doppar brödet och ger det till Judas: ”Gör genast vad du skall göra!” Orden måste ha varit gåtfulla för lärjungarna. De visste ju inte vad vi vet.
Petri förnekelse kan vi förstå. Övermodet kommer på fall, förr eller senare. Många har egen bitter erfarenhet.
Men Judas, vem kan förstå honom?
Också Jesus ”skakades i sitt innersta”. Svek och förräderi hör till det värsta i människans historia.
Jesus låter Petrus´ och Judas´ handlingar drabba honom själv. Både förnekelsen och förräderiet.
Jesus kunde säga som profeten: ”Förgäves har jag mödat mig, fruktlöst och fåfängt har jag förtärt min kraft.”
I stället tar han upp sveket och bedrägeriet i sin kropp och bär det ända upp på korset. Inte med sammanbitna tänder, men med ett rent hjärta. Med profeten kunde han säga: ”Min rätt är hos Herren. Min Gud har blivit min starkhet.”
Genom att bejaka och bära det berövar han sveket och bedrägeriet dess destruktiva gift. Petrus lät sig befrias från sitt svek. Judas inte.
Vi går till korset av två till synes olika skäl. För att få förlåtelse för våra synder och för att kunna leva ett nytt liv.
Först för att bära fram våra svek och bedrägerier. Korset är vår enda tillflykt.
”Var hälsad kors, vårt enda hopp.”
Petrus trodde att han redan kunde ge sitt liv för sin Herre. Han fick lära sig att det var Herren som gav sitt liv för honom. Det lär vi oss vid korset.
Senare fick Petrus sitt uppdrag tillbaka. Han och vi går till korset för att förena vår svaghet och våra lidanden med hans och bära våra kors med kraften från hans livgivande kors.
Den heliga eukaristin är både kommunion och offer. Kristi offer ger oss nåden att förena våra liv med hans.
pater Ingmar Svanteson