Kortpredikan 30 juli 2020, S. Elin av Skövde
Jer 18: 1-6; Ps 146: 2-6; Matt 13: 47-53
Herren uppmanar profeten att göra studiebesök i krukmakarens hus. ”Där skall jag låta dig höra mina ord.”
Profeten hör genom att se hur krukmakaren bearbetar leran på drejskivan. Han ser honom tålmodigt börja om när det misslyckas.
”Som leran är i krukmakarens hand, så är också ni i min hand, ni av Israels hus.”
Det är inte förlamande passivitet. Krukmakaren behöver lerans ”samarbete”. Människan måste låta sig formas.
Det sker när hon inser egenviljans bedrägliga roll och griper lydnadens ”starka och härliga vapen”.
Det sker när hon lämnar de egna och de många ordens frestelse och börjar lyssna sig fram. Han blir ”himmelrikets lärjunge” och liknar den välbärgade mannen i liknelsen, som hämtar fram nytt och gammalt ur Guds ords outsinliga förråd.
Det sker när hon fallit i synd, men avvisar misströstan och klenmod och låter Guds barmhärtiga tålamod börja om på nytt.
”Som leran är i krukmakarens hand, så är också ni i min hand.”
pater Ingmar Svanteson