Kortpredikan 23 juli 2019, S. Johannes Cassianus, präst
2 Mos 14:21-15:1; Resp.ps: 2 Mos 15:8-10,12,17; Matt 12:46-50
Eftersom den heliga Birgitta i Sverige firas i oktober firar vi ett annat av dagens helgon, den helige Johannes Cassianus (d. ca 430). Genom sina skrifter[1] har han spelat en vägledande roll för det andliga och asketiska livet i både öst och väst, också indirekt genom Benedictus regel, där han ofta finns ”mellan raderna”.
Cassianus är expert på att öppna låsta dörrar. Eller att hitta vägen genom hinder, som verkar omöjliga att övervinna.
Israeliternas befrielse från slaveriet i Egypten, deras väg genom Röda havet, ser han inte bara som en profetia om Kristi befrielse av människan genom sin död och uppståndelse. Cassianus ser det också som en profetia om människans förmåga att övervinna frestelser och laster, så att dessa ”ligger som döda på havsstranden”.
Han visar väg genom att avslöja och ”diagnostisera” fienderna, det som får oss att styra fel eller fastna. Begär, bedrövelse, bekymmer, vrede, leda...
Han flyttar fokus från hjärnan till hjärtat. "Framför allt skall du bevara ditt hjärta." När hjärtat är ren(a)t, öppnar sig en väg.
Den vägen, att rena och bevara sitt hjärta, leder ofelbart till målet. Etappmålet är rättfärdighet, frid och glädje, slutmålet är Guds rike.
Cassianus asketiska väg är hans sätt att öppna våra ögon för nåden.
Det kräver daglig kamp mot synden och lasterna, men varje seger beror på nåden, en frukt av Guds befrielse av sitt folk genom Kristi död och uppståndelse.
Vi firar det i den heliga eukaristin och tillämpar det i livet.
pater Ingmar Svanteson
[1] Ett urval finns översatta till svenska på Artos förlag.
