Kortpredikan 22 juni 2019, John Fisher o Thomas More, martyrer

2 Kor 12:1-10; Ps 34:8-13; Matt 6:24-34

"Se på himlens fåglar, se på ängens liljor."

Det är ingen dålig upp­­ma­ning på själva midsommardagen. Her­ren skulle inte ha sagt så om inte naturen varit något gott, ett utflö­de ur skönhetens källa. Vi uppmanas att se. Problemet finns i människans öga, att hon inte ser med ren blick. Världsliga bekymmer gör att hon inte upptäcker, förundras och gläds. Be­gär och åtrå förblindar.   

Synfelet är så vanligt att Jesus måste varna och uppmana oss att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Det högsta goda är ingen fiende till naturen. Det är dess full­bordan.

Paulus har fått se in i det högsta goda, men har fått en "tagg", nå­got slags han­dikapp eller li­dande, för att inte förhäva sig över sin insikt. Trots bön om befri­else får han ha kvar sin "tagg" med motivering­en: "Min nåd är allt du behöver". Tron på nåden ger ho­nom glädje i "svag­heter, föro­lämpningar, svårigheter, för­­följelser och nöd".

Katolska kyrkan firar inte Johannes Döparen idag, utan på mån­dag, Döpa­rens ”riktiga” dag (24/6). Men vi firar två andra martyrer, Tho­mas More, kungens kansler i 1500-talets England, och biskop John Fisher. De vägrade skri­va på trohets­eden till kung Henrik VIII, som gjort sig till kyrkans överhuvud. Deras trohet mot på­ven och den katolska tron vägde tyngre. Många tyckte att det inte var något att bråka om, men de såg klarare.

I fängelset skriver More ett brev till sin dotter, fyllt av ka­tolsk klar­het och varm mänsklighet.

Han dömer ingen, inte ens kungen. Han är inte ens säker på att själv stå fast.

"Jag vill inte misströsta om Guds godhet, hur svag och bräcklig jag än känner mig. Hans mildaste godhet skall beva­ra min själ.”

Till slut tröstar han sin dotter med trons intuitiva klar­het: ”Inget kan inträffa utan att Gud vill det. Men det som han vill är verk­ligen det bästa, hur ont det än kan tyckas oss."

Nåden gjorde honom inte blind för naturens eller kulturens skön­het. Han var humanist i ordet bästa mening. Men han visste att när människan prövas då behöver hon nåden för att förbli i hop­pet om det som natur och skapelse pekar mot.

Han kan trösta sin dotter mitt i sin egen prövning: ”Inget kan inträf­fa utan att Gud vill det. Men det som han vill är verk­ligen det bäs­ta, hur ont det än kan tyckas oss."

                                                                             pater Ingmar Svanteson