Kortpredikan 22 februari 2022, Petrus Biskopsstol

1 Pet 5: 1-4; Ps 23; Matt 16: 13-19

Vi firar den dag då Petrus enligt traditionen intog sin stol som bis­kop i Rom.

Världsliga härskare, goda eller onda, och deras riken har sin tid. Men de fal­­ler och ersätts av andra.

Pet­­ri stol består, trots att många ovär­diga herdar har suttit på den. Petri ämbetes hemlig­het skym­tar fram. Nå­gon hål­ler sin hand över Petri stol.  

Världsliga härskare uppträder ofta som ”herrar” över sina under­lydan­de, styrda ”av vin­nings­­lystnad” eller maktlystnad.

Petri efterföljare är ålagda att vaka över den an­för­trodda hjor­den. Det skall ske: ”inte av vin­ningslystnad utan av hängivenhet”, ”inte av tvång utan själv­mant, så som Gud vill”.

När herdarna sviker lider Guds folk. Ibland utan att veta varför. När tron inte skyddas uppstår för­virring. Fåren springer i olika riktningar. Splitt­ring hotar.  

Men herdarnas uppgift är inte enkel.

Hemligheten anas i den kortkatekes om samvetet som vi hör i den förs­te påvens första brev.

Herdarna uppmanas att handla ”av hängivenhet och själv­mant, så som Gud vill”. De manas av sig själva, ”självmant”, det är av sin innersta in­sikt och vilja. Samtidigt är denna insikt styrd av det ”som Gud vill”. ”Sam­­ve­te” är att ”veta det samma” som Gud.

Petri efterföljare ”vet” det som Petrus bekände: ”Du är Mes­sias, den le­v­an­de Gudens son”. De ”vet” det med trons insikt och visshet, ty det är inte deras eget på­hitt. ”Min fader i him­len har uppenbarat detta för dig”, säger Je­sus till Pet­rus.  

Vi anar den klippa på vilken Kyrkan är byggd. Den sanna tron för­kun­nas och tillämpas av herdar som själva har tagit emot den som en gå­va.

Så bygger Kristus sin kyrka. Idag och genom hela Kyrkans historia.  

”Död­­s­­rikets portar skall aldrig få makt över den”.

                                                                                                    pater Ingmar Svanteson