Kortpredikan 21 juli 2020
Mik 7:14-15,18-20 Ps 85:2-8 Matt 12:46-50 –
Profeten Mika talar om en avskild boning i skogen, där Gud vaktar och vallar sin hjord. Där skall de befrias liksom när folket drog ut ur Egypten. Där skall de få se underbara ting.
Han beskriver deras förundran – ”Vem är en sådan Gud som du? – du som förlåter kvarlevan av din arvedel dess missgärning… du skall kasta alla deras synder i havets djup.” De får smaka samma trofasthet som Gud en gång visade Abraham och Jakob.
I evangeliet hör vi hur planen fullbordas och vidgas. Jesus säger: ”Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.”
Förlåtelsens nåd fullbordas i dem som tar emot den och överlåter sig åt Guds vilja.
De blir inte bara Jesu ”bror” och ”syster”, utan också hans ”mor”. De blir medarbetare i den kyrka som föder nya barn och växer till.
I veckans kollektbön ber vi: ”skänk oss allt mera av din Andes gåvor, så att vi brinner av tro, hopp och kärlek och aldrig tröttas i din tjänst”.
I avskildheten och tystnaden växer förundran.
”Vem är en sådan Gud som du?”
pater Ingmar Svanteson