Kortpredikan 20 september 2019, SS Andreas Kim Taegon o Paulus Chong Hasang, Koreas första martyrer
1 Tim 6:2c-12; Ps 49:6-10,17-20; Luk 8:1-3
Paulus manar Timotheos att undervisa i enlighet med "vår herres Jesu Kristi sunda ord och till det som vår religion lär".
Den som avviker från den sunda läran drivs av "en sjuklig lust att diskutera och träta.” Detta leder till ”strider och ständiga bråk”. Paulus beskriver dem: "de har tappat bort sanningen och anser att religionen skall löna sig".
Det känns igen hos dem som kräver att tron skall kunna bevisas genom tecken och nyttiga insatser. Kloster har i historien ofta avskaffats med motiveringen att ”de inte gjorde nytta”. Kyrkan får gott rykte när hon stöder det som råkar ligga högt på världens agenda.
Kravet att tron skall ”löna sig” kan för den enskilde samverka med habegäret. Den troende väntar sig världslig framgång. Behovet av det människan behöver, ”mat och kläder”, övergår i habegär. Aposteln varnar: ”Kärleken till pengar är roten till allt ont”.
"Du som tillhör Gud, håll dig borta från sådant!”
Benedictus varnar energiskt bröderna för att samla privata ägodelar. Han kallar det ”privategendomens last”.
Det är inte främst en fråga om moral eller askes. Det gör dem blinda för att få leva i tacksamhet, bekymmerslöshet och trons frihet. Allt de behöver tar de emot. De egna krafterna tillhör gemenskapen och de fattiga.
Det leder inte till förlust. Tvärtom. De blir delägare i något större, det gemensamma.
I evangeliet hör vi om dem som ställde "sina tillgångar" till gemenskapens förfogande.
De hade fått smak på något bättre. De gav bort av det privata och blev delaktiga av trons och Kyrkans alla skatter.
pater Ingmar Svanteson
