Kortpredikan 19 juni 2019, S. Romuald, abbot
2 Kor 9:6-11; Ps 112:1-4,9; Matt 6:1-6,16-18
"Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta."
När en människas liv summeras kommer det att visa sig vara summan av de beslut hon fattat i livet. ”Den som sår snålt får en snål skörd och den som sår rikligt får en riklig skörd.”
Aposteln vittnar om hur dessa beslut kan bli något mera än egna avgöranden och ambitioner. Beslut kan förvandlas och omslutas av något större. Den frikostige upptäcker att han i sitt hjärta har en Herre som är frikostigheten själv.
”Gud förmår ge er allt gott i överflöd… Han skall ge er utsäde och mångdubbla det”. I sin tur ”framkallar” det tacksägelser hos andra.
Jesus beskriver hur ”upptäckten” går till: "Gå in i din kammare, stäng dörren och be till din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda belöna dig."
De avgörande besluten förvandlas till bön, överlåtelsebön. ”Må det ske med mig efter din vilja.”
Det eliminerar inte de egna besluten. Gud frälser oss inte utan vår egen samverkan. Från de små och dagliga besluten, till de större om att bryta en ovana eller binda sig vid en god regel, till de stora livsbesluten, till exempel i högtidliga löften. Dessa beslut får inte förväxlas med egna ambitioner. De har sin källa i Guds givmilda nåd.
Vi tar emot Guds frikostiga gåva av sig själv i varje eukaristi för att hela vårt liv skall bli en gåva, till Gud och till vår nästa.
”Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet.”
pater Ingmar Svanteson
