Kortpredikan 17 april 2020
Apg 4: 1-12; Ps 118: 1-2, 4, 22-27a; Joh 21: 1-14
Petrus och de andra apostlarna får tillfälle att vittna inför samma råd som hans Herre fick göra för inte så länge sedan.
Med oerhörd frimodighet vittnar Petrus om stenen som förkastades, men som blev en hörnsten. Det är i hans namn, och bara i det, som människan kan räddas.
Petri ord har en för många anstötlig exklusivitet. ”Hos ingen annan finns frälsningen.”
Denna sanning kan inte trollas bort eller förnekas, vilket är en av kyrkans stora frestelser, inte minst idag. Frestelsen att nöja sig med allmänreligiös andlighet och relevant etik, för att inte stöta sig med någon.
Men – paradoxalt nog – det är just den ”exklusiva” och anstötliga sanningen som är det mest inkluderande, katolska och allomfattande som finns. Vi ser det i evangeliet.
Den Uppståndne visar ömsint omsorg om sina apostlar, som ju alla hade svikit och misslyckats. ”Mina barn, har ni ingen fisk?”
De får lära sig kraften i trons lydnad, i stället för att fåfängt slita i egen kraft.
Petrus får hjälp av Johannes att se vem det är som står på stranden: ”Det är Herren”. Petrus hoppar i vattnet och vadar i land. När han drar det överfulla nätet i land, går det inte sönder. En sublim bild för hans och alla påvars uppgift att bevara enheten i kyrkan.
Petri skarpa och exklusiva ord, ”hos ingen annan finns frälsningen”, rymmer en kraft som vill omfatta och inkludera alla.
Johannes ord, ”Det är Herren”, gäller varje mänsklig situation, eftersom Kristi uppståndelse har förnyat hela skapelsen.
Medgång och motgång, glädje och sorg, hälsa och sjukdom, hopp och modlöshet, ljus och mörker.
”Gud (=Kristus) är alltid närvarande hos oss”, säger Benedictus i sin regel. Det är för att upptäcka denna närvaro i allt som vi går i kloster. Men löftet gäller alla.
För att se behöver Petrus någon som står bredvid och säger: ”Det är Herren!”
Det är för att höra detta ord som vi ber, läser, övar dygderna, är trogna Guds och Kyrkans bud, går till bikt, ber om råd, etcetera.
Källan för denna närvaro, den heliga eukaristin, som vi längtar efter att på nytt få fira tillsammans, säger till oss det Johannes sade till Petrus:
”Det är Herren”.
pater Ingmar Svanteson
